Här var det tomt både på inlägg och kommentarer men inte på besökare. Några tappra själar har klickat sig hit i hopp om att återse ett nytt inlägg och nu sker det äntligen.

En hel sommar har passerat där jag fördrivit min tid med att jobba på Posten, slappa, vänta på besked och självklart ett antal timmar hos Pican. Ridningen under sommaren har tagit stora steg framåt och vi har börjat rida lite på kandar. Pica fungerar jättebra på kandaret så nu handlar det bara om att hon ska acceptera bettet och att det är jag som bestämmer "när, var, hur".

Har varit iväg på tävlingar med lite blandad kvalité, mestadels LA och MSV C klasser. Jag tävlar inte för att vinna eller ta placering utanför att få rutin och få en bra känsla på banan. Så för mig kan en bra känsla på banan förgylla en hel tävlingsdag trots att procenten inte riktigt matchar den känslan. För mig är det viktigare att jag och min häst presterar så vi båda är nöjda, placeringar och högre "mål" kommer med tiden och rutinen.

I slutet av sommaren eller rättare sagt förra veckan for jag till Turkiet med mina bästa vänner och hade det alldeles underbart! Sol, värme, god mat och gott sällskap! När man sedan kom hem igen och vi alla hamnade på olika platser i det avlånga landet så hamnade jag i en liten depp-mode som fortfarande sitter i. En vecka av ingenting gav mig lite nya funderingar kring "livet" och just nu känns det som jag sitter fast medan jag egentligen vill vara i rörelse. Lite kryptiskt men jag låter det vara så...

Under hösten kommer jag göra min absolut sista termin vid Örebro Universitet. Jag har ju redan uppnått en kandidatexamen i psykologi och kan därmed titulera mig som beteendevetare. Men gör en utökning med en kandidatexamen i kriminologi nu i höst. Hoppas även på positiva besked kring en distanskurs i juridik de närmaste dagarna, då skulle mitt studiemål vara uppfyllt med en gedigen, rolig och meriterande utbildning.

Det här var mitt liv sen jag skrev sist, får se om ånga håller i sig eller om jag faller tillbaka till mitt icke-bloggande-liv igen.
På återseende!

// therre