Igår fick jag till ett sådant där härligt ridpass igen. Började redan när jag kunde ta tygeln utan att Pica varken stannade upp eller började trava iväg, det är guld i dessa dagar! Lite skrittarbete runt fyrkanten, försök till att få högerbogen intill kroppen och inte i Kina. Travarbete och samma sak där. Hörnpasseringar som hette duga, tränaren hade blivit överlycklig! Fortsatte med trav in på volten och tog efterhand nedsittning och lite öppna-arbete. Gick mucho-bra igår, i höger varv är hon ju redan väldigt bra och trampar verkligen in innerbakben in under kroppen. I vänster är det lite traggligare då jag måste hålla kolla på denna lilla högerbog, men det börjar allt ta sig där med. Pica är duktig och trampar in väldigt fint in under sig med vänster bakben också, klart en förbättring som blivit efter laserbehandlingarna(!). Galopp på volt och arbetade med lite tempoväxlingar, fram och tillbaka, fram och tillbaka. De första gångerna är det lite kämpigt att komma igång men efter ett tag krävs det endast ett lätt tryck med skänkeln och hon skjuter iväg. Jag har börjat rida lite efter vad Jan Brink sade i ett nummer av ridsport för något tag sen: Hästen skall göra det du ber om ända tills du ber den sluta. Okej inte helt ordagrant men ungefär så. Så nu jobbar jag med att ska hon fram så ska hon gå fram tills jag säger stopp. Gäller att få det samma i övriga delar av ridningen också.

Efter en lite kort skrittpaus så arbetade vi lite längs fyrkanten igen. Tog några skänkelvikningar på diagonalen men det blev mest pannkaka. Varför måste jag tänka så mycket hela tiden? Sluta tänka, börja rida! Bör nog vara mitt nya motto istället   Red sedan förlängd steglängd på långsidorna i trav och hon längde både fint och jämnt! Duktig häst! Avslut med lite förvänd galopp och några galoppökningar.
Ett utav de bättre passen faktiskt och kan hon vara så här fin i båda sidorna på söndag ska det nog inte vara några problem. Gäller bara att få henne lite mer alert och med lite mer tryck för att komma till "LA-form". Men mitt enda mål inför söndagens tävling är att vi ska gå in på banan rida vårt program tillsammans och göra vårt bästa. Mitt egna mål med mig själv är att jag siktar på att få en 8 på vägarna, så inget slarv där inte!

Idag onsdag så fick Pica en välförtjänt vila. Trimmade lite hovskägg, skägg, öron och nacke. Måste ju vara fint inför helgen. Imorgon ska hon få longera sig ute på hoppbanan och på fredag kör vi en träning igen. Två veckor sen sist och med min briljanta hjärna kom jag på den smarta idén att senare lägga träningen så jag kan få rida på hela ridhusetsmått och därmed kunna träna programlinjer   

Nu tar jag kvällen här, snart dags för lite tv-tittande.
På återseende!

// therre

...detta jäkla väder?! I helgen har det varit sol men lite tuffa vindar, gav dock lite vår känslor. Söndagkväll brakade helvetet lös och det bjöds på en härlig snöstorm med snöflingor av storlek XXXL. Igår strålande sol och verkliga vårkänslor när jag red ute i fleecetröja och Pica utan täcke. Vaknar idag upp till guess what? SNÖ!!! Förstår verkligen att självmordsstatistiken ökar på vinterhalvåret, för det är inte kul längre!

Nåväl, skiten smälter väl förhoppningsvis snart bort igen. I fredags tog jag ett dressyrpass på utebanan. Till sällskap hade jag fröken spänd med tentakler som letade efter farligheter. Men mot slutet ändå rätt så avslappnad, trots stormvindar   

Lördag fick den lilla märren vila eftersom jag hade tenta på eftermiddagen. Förmiddagen gick åt till att släppa ut hästar, mocka och fixa mat till P&P, skjutsa folk till busstationen och sen mot Örebro. Tentan kändes helt okej faktiskt, nöjd med mina svar. Men nu i efterhand känner jag väl att jag kunde ha utvecklat dem lite mer osv. Men det är bara att vänta och se hur resultatet blir. Kvällen avslutades sedan med kvällsfodring och därefter åkte jag iväg på nykter på fest.

Söndag hade jag fint planerat att jag kunde sova lite längre eftersom jag enbart skulle släppa ut hästar och inte mocka eller något. Hey, hey, hey! Glömde ju bort att man ställde om klockan så hästarna fick komma ut lite senare än vanligt. Men det överlevde de allt.
På kvällen så red jag ett härligt pass på mina fina häst. Kunde ta tyglarna utan att hon stannade!! Utan kunde direkt börja jobba henne lite försiktigt i skritt, det satte verkligen guld på det ridpasset må jag säga   Sen fortsatte det i samma härliga positivitet, kunde rida skolor, tempoväxlingar, övergångar med bibehållen framåtbjudning. It was lovley! I galoppen kunde jag rida henne i samlad rund galopp (om jag lade manken till och red varje steg och inte åkte med!) runt på fyrkanten, över i förvänd och bibehållen samma samlade härliga galopp. Helt fantastiskt vilken härlig känsla hon gav mig! Hon är allt bra den där lilla Pica   

Igår måndag hade jag planerat ett konditionspass ute på hoppbanan. Framskrittning och lite "framtravning" och sedan tog galoppen vid. Första sessionen blev lite mer "komma igång-galopp" med lite blandade tempon. Andra sessionen blev det arbetsgalopp i rund låg form och sista sessionen blev det lite busgalopp så att hon fick komma framåt igen. Hon kändes jättefin när jag travade av henne sedan! Hon var inte ens i närheten lika spänd som hon var i fredags, men då var det ju första gången ute sen snön smält bort. Men det är härligt att kunna rida utomhus igen, dock kanske inte så länge till eftersom snö-helvetet har anlänt återigen. Allt är vitt, vitt, vitt!

Nu ska jag läsa lite bloggar innan frukost och därefter stenhårtplugg, all day long! Ikväll blir det ett dressyrpass inne.
På återseende!

// therre

Igår när jag kom till stallet möttes jag av en syn som gav mig ett väldigt gott skratt:

   Vem är den skyldiga?

Väldigt roligt och trevligt att få se tavlan med roliga "meddelanden"   

Nåväl, att läsa på tavlan var ju inte mitt besök för dagen utan ett dressyrpass stundade faktiskt. Tog på mig ett par lite längre sporrar än min mini-mini för att kunna komma åt Pica lite bättre nu när hon faktiskt börjat svara framåt för hjälperna istället för bakåt.

Ordinär framskrittning på ca 10-15 minuter, skrittar alltid minst 10 minuter, 15 minuter om det är på morgonkvisten eller om hon vilat dagen innan. Tog tygeln, stopp! På med lite spö och sen gick hon framåt resten utav ridpasset!   Travade fram på fyrkantspår med fokus på rakriktningen längs långsidorna och nogranna hörnpasseringar med den ställning och formning som hör till. Arbete på volt där jag till en början jobbade med lite tempoväxlingar, fram när på given hjälp och tillbaka för att sätta lite mer tryck i bakbenen. Övergick till lite öppna-arbete på volten och i höger går det alldeles strålande nuförtiden. Lilla Pican är så duktig och sätter verkligen under sitt inre bakben under kroppen nu, utan att trilskas och försöka smita undan. I vänstervarv är det lite kämpigare tycker hon och smiter gärna ut med höger bogen. Men med rätt inramning från min sida så går hon precis som hon ska och faktiskt så börjar det släppa även där.
Efter att ha jobbat så här en stund i båda varv så kommer det fram så härlig takt i höger varvet. Den där pulserande takten som man vill ha och rida till med passande musik. Det är så himla härligt när takten verkligen kommer fram på det där riktigt pulserande sättet.
Fortsatte sedan med galopp och när hon varit bra i trav så här hon väldigt lättriden i galopp. Jobbade med att få rundare språng, dutt dutt med skänkeln. Ut på fyrkant där jag jobbade som jag gjorde under framridningen. Rakriktning på långsidorna och ordentliga hörnpasseringar. Hörn, hörn, hörn, jag är hörnpasseringskadad efter alla Ola-träningar!   Men de är superbra att utnyttja för att böja igenom lite extra när man rider program eller dylikt med en massa rakspår.

Summasumarum på detta ridpass är klart: MVG! Härligt att äntligen få känna på lite härlig ridning utan att man behövt bråka en massa utan att allt bara har klaffat från början till slut. Nu gäller det att inte "slappa till" utan att fortsätta på samma spår så vi kan komma tillbaka dit vi var innan svackan började.

Såg på Svensson´s blogg att hon ridit på hoppbanan, så jag tog med Pica på en minimal promenad dit för att checka in underlagt. Helt isfritt och mjukt, perfekt! Nu ska det ridas utomhus, första passet blir idag.

På återseende!

// therre

Nu snart är vi helt redo för riktig ridning igen vågar jag mig på att säga. Både måndag och tisdag har jag ridit dressyr och det har funkat väldigt bra. Inga större problem längre med att hon stannar upp utan nu är problemet mer att hon bara skjuter ut höger bogen när jag rida i vänster varv, blir tokig! Men som sagt alla problem som inte resulterar i stilla stående eller med "backen" i är angenäma problem. Saknas fortfarande den där härliga känslan där allt bara flyter fram och Pica rör sig med lite tryck. Allt känns lite tamt förtillfället, men man kan inte få allt på en gång heller. På fredag har jag tänkt mig ett pass på utebanan, nu får det faktiskt vara snöfritt där!

Känner att jag inte riktigt är helt med på det här med bloggandet just nu, men jag skyller på den stundande tentan som hänger över mig. Processrätt - från straff till påföljd, öhmmmm?! Hur det kommer gå har jag ingen aning om, jag har inte den blekaste aning om vad jag ska lägga fokus på. Vi har inte fått några "övningstentor" eller riktlinjer mer än att tentan kommer bestå av fyra rättsfall som skall lösas med hjälp av hänvisning till lagboken. Var det jurist jag läste?! På ett sätt en rolig delkurs det här men samtidigt väldigt, väldigt knepig. På lördag blundar jag och hoppas på det bästa helt enkelt. (Btw sa jag att tentatiden är 14.15-19.00 på en LÖRDAG! Tack Örebro Uni.)

Nu väntar en stunds pluggande (läs tittande på anteckningar), längtar efter mina glasögon som borde komma snart. Hoppas verkligen att de kan hjälpa mig! I em åker jag mot uni för en sista föreläsning innan tentan.

På återseende!

Ps. Maddelito tror hon har hittat min mintchokladglass, jag får ge det en chans när(om?) det väl händer något helt enkelt. Hela Posten hejjar ju faktiskt på! Ds.

// therre

 Fredagens ridpass kan man säga innehöll en massa framåtbjudning hos den bruna märren. Nästan så det blev lite för springit emellanåt, men det är ett väldigt angenämt problem just nu. Hellre att det går för fort och att övningar spricker framåt istället för att hon stannar upp. Känns som att vi kanske har nått vändningspunkten nu? Vilket som så känns det ju väldigt mycket bättre. Formen och hela Picas kropp känns mer uppåt, mer uppförbacke-känsla, när hon har egen framåtbjudning. Ett tag nu har det känns lite "platt" liksom, men i två dagar har det känts som att vi kanske har lossnat och äntligen klättrat över den där väggen som hållt emot.

Gårdagens snöoväder som intog de värmländska skogarna, och större delarna av mitten Sverige, gav idag strålande solsken och temperatur upp mot 15 plus grader! Så den inplanerade uteritten blev helt plötsligt väldigt välplanerad   

It was lovley!

Nöjd häst?

Sällskapet   

Madde och jag red hela masten runt med en massa galopp! Glada och trötta hästar hade vi sedan. Ganzy vill inte riktigt ta för sig ute i skogen utan går gärna i sitt lilla tempo, medan Pica vet vad som gäller: Fullt ös, medvetslös!   Men en stillsam och väldigt härlig tur!

Imorgon blir det en vila för Pica, har blivit mycket muskelarbete i några dagar nu och då behövs det en välförtjänt vila.

Nu ska jag invänta mina kumpaner för en planeringskväll med någon sorts mat.

På återseende!

// therre

Imorse bjöds det på träning. Började med att skritta fram på en väldigt pigg och glad häst, wow! Ingen segdragen framskrittning utan det var i turbofart precis som Pica brukar när hon är som vanligt. Sen tog jag tygeln och tvärnit. En tillsägelse med spöet och sedan var det framåt igen. Travade fram på volt och fyrkant och hon kändes framåt precis som vanligt. Tog lite "lätt" galopp utan större krav, några tempoväxlingar på volt. Fixade till två fina enkla byten, säkerligen bara för att jag gjorde dom utan några som helst krav. Tog sedan en skritt på lång tygel innan själva träningen skulle börja.
Ola anländer och jag tar tygeln, återigen tvärnit --> tillsägelse med spöet och då är det framåt igen. Fick rida denna fantastiska övning öppna på volt i trav. Träna på att få henne att lyssna ordenligt på skänkeln, för damen är lite för ignorant för tillfället. Ola fick utöva lite skrämsel-teknik, från sin pall i hörnet, för att väcka upp kossamu-Pica och det funkade fint! För helt plötsligt vaknar denna lilla krabat till och börjar TRAVA (ja med STORA bokstäver)! Oh shit var min tanke när hon verkligen fick arbetstrav med tryck i. Det gällde att jag hängde med och inte ramlade bakåt och fastnade i tygeln. För en häst som alltför länge varit utan framåtbjudning och som nu hittat den igen, är ingen man vill hindra genom att råka bromsa. Så det blev ordentligt med skump idag! Trodde ett tag att jag skulle skumpa av, så Ola föreslog att jag skulle ta ett lite handtag att sätta i sadeln för att kunna hålla i mig lite när Picaboo vaknat till liv, om hon nu vill göra det när jag också ska rida vill säga...
Men riktig jäkla mastodont trav blev det, kändes som vi red ökad trav hela tiden i ett rasande tempo. Men det är liksom bara att hänga med när tåget går och när hon blivit såhär till vardags så kan man ju börja utnyttja framåtbjudningen till att börja rida samling med mer tryck. Ja, Pica blev så framåt att hon knappt kunde skritta utan var som en kanonkula på väg att skjutas ur sin kanon. Men det är härligt att äntligen få lite framåtbjudning så att ridningen kan koncentreras på att jobba med att "bromsa" istället för att driva.

Så efter idag ska jag försöka hitta det här när jag rider själv också, nu ska det verkligen bli fokus på framåtbjudning så det heter duga. Jag ska även skaffa mig ett litet skumphandtag som jag kan använda, alla metoder är bra utom dom dåliga   

Jahopp, nu ska jag nog bege mig till stallet igen. Lite utdelning av diverse gamla schabrak, ett till Åsberg och några till ridskolan. De ligger ju ändå bara och tar upp plats. Bättre att ge dom så de kommer till bättre användning, till bättre behövande   

På återseende!

// therre

Rensade min mail på säkerligen över 100 onödiga mail som jag sparat "utifall", öhm? Men några mail är sådan som ger lite extra värme i hjärtat när man läser. Hittade till exempel (väldigt långt bak) mail från Picas förra ägare just i processen när det gått från att bestämma att jag skulle köpa till själva köpets förverkligande. Fick då en massa härliga bilder på underverket Picabooo   

Pica i sitt gamla stall

Titta!! Lite, lite frambensteknik  har hon allt, hihi   

Terränghinder

Hittade även en stilstudie på en bakutspark, som jag fått utav Angie. Luna och Pica var galna i hagen en dag förra vintern.

Letade fram några härliga sommarbilder på min egen dator också, hoppet lever kvar, även om det känns som ljusår till sommaren just nu...

Suddig mobil-bild tagen av Angie från Lunas rygg

Åhh! Sommar, sommar, sommar! Tänk när man kan rida ute i kortärmad hur sent som helst, slippa dra på sig lager på lager med kläder och se barmark och gräs! Vilken dröm!

Förr om sommrarna när jag stod i Plåt och vi hade utemöbler att sitta i. Det saknar jag lite grann. Den härliga stämmningen vi hade då, när vi smörjde ute i solen inför tävlingar, borsta utomhus för att hästarna skulle få äta gräs samtidigt. Det var tider det...

Kanske dags att försöka återuppliva den härliga sammanhållningen/stämmningen i mitt nuvarande stall med? I think so   

Avslutar detta inlägg med en helt underbart härlig bild som säger så mycket mer än vad ord kan göra. (Tycker jag iaf   )

Annette, Anna och Pica (f.d. ägare)

Tack till alla som skickat mig dessa härliga bilder!
(Anna, Annette, Angie, Jenny)

På återseende!

// therre

I lördags stod hoppning på schemat. Jag kan säga på en gång att det är kul att hoppa ibland, men inte när man sitter på en häst som inte ens bjuder på hinder. Det var i princip ren KATASTROF! Men vi kom ändå över några hinder, sista sista gången vi skulle ta oss över en pytteoxer så kände jag hur Pica tog tag lite, minimalt verkligen, i hindret. Då fick det liksom vara slut på den dagens ridpass. Hoppning behöver nog göras fler gånger för att se om hon tycker det är roligt eller bara läskigt eller så kanske det bara var denna gång som det var noll framåtbjudning. To be continued...

Söndagen bjöd på uteritt. Vaknade och tittade ut genom fönstret och möttes av snöblandat regn! Kändes så där trevligt att veta att man skulle bege sig ut i det. Men uppehåll blev det och en väldigt stillsam och härlig skogstur tillsammans med Madde som hade fått låna Ganzy. Skritt, trav och galopp blev det och båda hästarna fick kämpa lite extra i mastenbacken eftersom det låg ca 0,5-1 dm snö kvar på backen, modd-snö vill säga. Men hästarna var glad för det!

Igår måndag drog jag på Pica full ludd-mundering och red ett pass i ridhuset. Japp, full ludd-mundering indeed!

Ludd everywere!

Ridpasset då? Det gick verkligen inte bra eftersom att jag inte kan rida. Men Pican var faktiskt för första gången på länge positiv till ridning. Enbart i början som jag fick säga åt henne lite ordentligt att inte stanna, annars var det precis som vanligt! Red mycket voltarbete med mycket öppna första delen av passet. I höger funkar det väl hyfsat, i vänster är det i princip katastrof. Den där höger bogen är liksom i en annan del av världen och det är kämpigt må jag säga, men jag vet ju att det är värt det i slutändan. Ridpassen blir väldigt mycket samma, samma, samma när det är bakåt ett par steg i utbildningsskalan. Lösgjordheten måste ju "finnas" där för att man sedan ska kunna göra diverse krumelurer. Så öppna blandat med sluta på volt är det som är den primära övningen. I galopp rider jag tempoväxlingar på volten och sedan öppna längs långsidan. Visst skulle jag kunna rida öppna/sluta även i galopp på volten, men då tycker jag Pica samlar sig för mycket och det är ju ingen mening om hon inte är ordenligt lösgjord.
Så för att summera så är det rätt tråkiga ridpass, men väldigt nyttiga! Om någon vecka eller två (I hope!) efter detta ständiga arbete så kommer Pica vara som smör i kroppen, det vet jag ju sen tidigare. Men det var verkligen guld att få rida på Pica utan att hon ständigt skulle stanna upp. Man får vara glad för olika saker med varje ridpass, hitta det som varit bra istället för att bara se det som varit dåligt   

Idag började jag morgonen med en joggingtur, pushade mig själv att springa lite längre än jag egentligen orkar och det är så härligt! Något som var mer härligt var att det var nästintill isfritt på vägarna och solen sken härligt, även fast det var runt nollan i temperatur. Härligt att börja morgonen så!
Sen var planen att lämna blod, efter en stadig frukost, men eftersom jag var lite sjuk förra veckan och nya regler, så måste jag boka en ny tid igen. Så det vara bara att åka vidare till nästa ställe som var Djur och Natur Butiken, där inhandlade jag Hippo´s multivitamin. Såg ett par "höpåsar" från Krafft och frågade ifall man fick köpa (stod inget pris någonstans). Fick till svar: Nej inte köpa, men du kan få ta! Glad blev jag då och tog fyra stycken, tre nya och en extra. Perfekt!! Vidare till Willys där jag lämnade in ett paket för retur och sedan handlade jag lite nödvändigt innan jag åkte hem igen.
Resterande dag består av plugg, plugg, plugg och i em stallet där Pica får en promenad. Jag ska nog försöka städa lite i sadelkammaren.

Avslutar med en söt bild på 180+ cm-Putte, visst är han gullig?   

På återseende!

// therre