Alla inlägg under april 2011

Av Therese - 28 april 2011 20:10

Pica i sitt rätta jag


 

Foto: Emma P


 

Foto: Therre


   Foto: Angie


   Foto: Angie


 

Foto: Therre


   Foto: Mimmi eller Angie?

 

  Foto: Mimmi eller Angie?

 

  Foto: Therre

 

 

Foto: Therre

 

Detta är alltså bara en illusion

 

 

Foto: Mimmi och Angie (nu är jag säker!)

 

   Foto: Angie

 

 

Foto: Mimmi

 

Fast jag tror nog ändå det här är mest riktigt

 

  

Pica aka Michael Myers

 

  Pica aka Monstret

Väl mött!   

 

// therre



Av Therese - 28 april 2011 17:28

Den här veckan har ridningen verkligen inte fungerat alls! Efter ett par dagars vila och slappridning från min sida blir det alltid så här. Det är det som är det stora problemet när Pica börjar gå bra, då nöjer jag mig där av någon konstig anledning. Men idag fick jag återigen välbehövlig hjälp. Jag valde att sätta på ett handtag på sadeln utifall det skulle behövas och det var ju tur det för det användes flitigt under dagens ridpass.
När jag red fram funkade ingenting, inte i skritt eller trav utan Pica hade liksom ramlat tillbaka i "ridskole-koma". Öppen i formen, loj i bakbenen som även de hamnat bakom kroppen, var ovillig att böja och ställa igenom, trilsk-märr med andra ord. Men efter lite skäll och flitigt användande av handtaget för att komma ned i sadeln var Pica nästan som smör att rida. Fick till riktigt fin höger öppna i galopp där jag verkligen kunde känna hur hon formade sig kring skänkeln, en ny "aha-upplevelse" med andra ord. På slutet blev det trav på volt och jag höll i mig för glatta livet i mitt lilla handtag och hästen gick hur bra som helst! Med hjälp av handtaget kom jag ned i sadeln, kunde följa med i hennes rörelser och kunde rida, istället för att koncentrera mig på att hålla mig kvar. Ännu gladare blir man när man får höra att man nästan har "passage-trav" och att det finns en bra sådan i hästen. Tryck under galoscherna är vad vi vill ha! På slutet det var det minsann "kliv ur stövlarna och inte ur foppatofflorna" som den kloka Liv´s tränare så fint sade en gång. Ett bra uttryck på en rätt känsla helt enkelt.



Idag kunde Pica och jag ha ridit rytmiskt till denna låten som även är helt sjukt bra!


Nu tackar jag för mig och kan meddela frånvaro från bloggen med vilje i två dagar då åker med mina fina vänner mot El Stockholmo för att besökaGröna Lunds smygpremiär och Stockholms stad. Är åter på lördag igen.

På återseende!


// therre


Av Therese - 24 april 2011 09:59

Den här påskhoppningen går nog till en av de bättre genom tiderna! Aldrig har väl allt flutit på så himla bra, alla tävlingsryttare med tillhörande släptåg, funktionärer, domare, överdomare, banbyggare, etc. varit så nöjda! Kanon väder har det varit och inga olyckor mer än några avramlingar som alla slutat väldigt bra. Stor eloge till alla som var med och hjälpte till!


I fredags så inledde jag min nya funktionärspost redan 07.30 med att springa hela vägen ned eftersom första ekipaget kom då. Sen rullade det på i en fasligt snabb takt, det bara ramlade in bilar med transport, samtidigt som vi endast var två stycken och sedan behövdes jag lite i sekretariatet men det löste sig fint ändå. Efter morgon rushen så var det sedan rätt så lungt hela dagen. Som parkeringsvakt fick man svara på lite frågor, hjälpa till så de kunde fylla på vatten och prata med massa trevlig och härliga människor. Jag kan säga att parkeringsvakt var en väldigt trevlig funktionärspost!


 

   Fina rader fixade vi till!


 

Och så här glada är man när man är parkeringsvakter!
(Jag och Emma P)


Framåt eftermiddagen var vi rätt så trötta och solbrända efter en hel dag i stekande sol. Hela fredagstävlingen bjöd på totalt 157 ponnystarter och tidsmässigt från 09.00-17.00 ungefär, långfredagen levde upp till sitt namn. Väl hemma somnade jag sedan kl. 22.00

Lördagen sedan var det dags för hästhoppning istället. Jag började med att assistera som parkeringsvakt tillsammans med Elin Westin och Pappa Josén. Jag och Elin kollade vaccination och Pappa Josén lotsade in dem på rätt plats, sedan blev jag av bytt av Ulrika. Från 09.00 var jag banchef och det var väldigt roligt att få stå inne på banan igen, det är säkert 7-8 år sedan sist. Jag brukar ju sitta instängd i sekretariatet.
Lördagen blev till slut en rätt så kort dag vilket var oroligt skönt, kl 14.00 var allt undanplockat och Andréa och jag fixade klart med att skicka resultat till diverse ställen, göra "budget" för inkomst/utgifter osv. Sen vid 17.00 tog jag tag i min egen häst som fick springa i ridhuset, hon var väldigt pigg kan jag säga efter tre dagars vila. Sen blev det en ordentlig mockning, gjorde rent vattenkaret i hennes hage och fyllde på fullt, sen en ordentlig borst som hon verkligen uppskattade.


Den här helgen har verkligen varit kanonbra! Att vi fått sponsring med walkie talkies var verkligen guld! Och man undrar nu i efterhand hur vi kunde vänta så länge med att skaffa det, underlättade ju enormt mycket.
Idag blir det äntligen lite ridning igen, Pica och jag ska ta oss ett dressyrpass ute på hoppbanan nu när underlaget längst ned faktiskt känns helt okej.

På återseende!


// therre

Av Therese - 21 april 2011 20:20

Påsken är här och på Karlskoga Ridklubb står det just nu uppställt en tävlingsbana i nya ridhuset, framhoppning ute på hoppbanan och allt är clearat med ljud både inne och ute på stallplanen plus ett kommande fint samarbete mellan parkering, sekretariat, framhoppning samt in/utsläpp på tävlingbanan med hjälp av walkie-talkies. Det känns nästan lite för bra för att vara sant! Men ännu har ju inte tävlingarna startat och mycket kan hinna hända innan dess.


Idag gick föreberedelserna inne på kontoret/sekretariatet för fulla muggar med mig och Emma i spetsen. Emma ska för första gången få smaka på sekretariatsarbete på hopptävling imorgon och det känns väldigt bra, hon har verkligen full kontroll på läget! Hon hade ju till och med bättre koll än vad jag hade och då har man verkligen FULL kontroll! Så jag känner mig väldigt lugn och tillfreds med att få testa på en helt ny funktionärspost under morgondagen, nämligen parkeringsvakt. Här ska det vinkas och hälsas för fulla muggar, effektivisera parkeringen så bra som möjligt eftersom det är kollosalt stort startfält imorgon, ca 140 starter allt som allt. Så jag hoppas att många ponnyer kanske samåker, men vad vet jag. Men jag ser fram emot det vilket fall. På lördag får jag istället halva dagen arbeta som banchef och andra halvan som data-ansvarig, this weekend sounds pretty nice med varierande arbete för min del!


Pica fick sig för lite kärlek idag men jag hann allt med att pussa på henne lite snabbt. Tar igen det under morgondagen helt enkelt. Pica blev iaf fullt sommarutrustad idag, så nu finns inga brodd eller snösulor kvar. Ja, brodd kan man väl dra ur själv kan man tänka men jag fick ur alla utom två. En i varje trakt på fram så då har hon fått gå med fyra kvar ända tills nu, två i varje. Men nu så!


Nu ska jag nog ta mig en dusch så jag är klar för kvällen, läggdags strax efter Criminal Minds tror jag nog det får bli. Imorgon står jag redo 07.00 på parkeringen.

På återseende!


// therre

Av Therese - 19 april 2011 09:04

Nu går det sannerligen bara uppåt känns det som    Hästen går helt magnifikt bra, vi har kommit ett steg längre och är på avsatsen på nästa steg, allt bara faller på plats känns det som!


Har provat att rida utomhus igen och det gick helt strålande, inte en endaste skakning så långt ögat nådde. Kan tillägga att det faktiskt blåste lite lätt och vi hade full fartvind när Pica och jag susade fram i supersnabbgalopp över hoppbanan.

Igår fick vi prova på ett av de bästa träningspassen hittills. Efter förra veckans Cia-träning och lite vila däremellan så känns det som att många problem blivit lösta. Pica har känts så fin från början nu och det gör ju att man kan rida helt annorlunda. Men tillbaka till igår där det till en början var lite kämpigt. Mycket öppna och sluta på volt och helt tiden tänka framåt. Efter ett tag kom hon loss riktigt ordentligt och eftersom vi antagligen ligger just på trappavsatsen till nästa steg så blir det lite ojämna steg ibland. Pica tar i lite väl mycket emellanåt och då är det lite svårt för mig att hänga med    Men det är det som är det bästa, det gör absolut ingenting för nu tänker hon framåt! Till och med i traven så börjar hon nu få trycket i stegen och tryck framåt istället för bara uppåt. På slutet var hon sjuuuukt bra! Och när jag kom på att det faktiskt är bättre att rida henne än att bara bibehålla så blev allt ännu bättre. Den där hästen är faktiskt riktigt, riktigt bra   


Har bland mina kommentarer utlovat en bild på Picas nya hag-outfit, and here it comes:


 

Inte det snyggaste men förhoppningsvis funktionellt och det är det viktigaste!

I helgen stundar det traditionell påskhoppning och det känns faktiskt riktigt kul för vi har uppgraderat oss med walkietalkies och (förhoppningsvis!) ljud att ha ute på stallplanen, så det ska nog flyta på riktigt fint om inget oväntat händer. Massor av funktionärer och så ska det ju bli ett strålande fint solskensväder! Det som är synd är att vi inte har möjligheten att nyttja vår stora hoppbanan mer än till framhoppning och parkering, men efter helgens tävlingar kanske vi kan ha råd med ett nytt staket som är godkänt enligt TR, tänk vilka möjligheter till tävling!


Nu tar jag tag i plugget, i eftermiddag åker jag tillsammans med Kivelö (mamma och dotter) till Värmlandsvagen för att titta på hyrtransport. Sen blir det stallet där Pica ska få longera sig, tror damen kan ha en del träningsvärk idag.

På återseende!


// therre

Av Therese - 16 april 2011 21:07

Igår skrev jag min första (förhoppningsvis enda!) omtenta och jag blev arg på tentahelvetet igen. Förra gången skulle man veta helheter kring olika tankesätt och filosofier och denna gången en massa fakta. Jävla skit kurs!
Men, men what to do? Jag gjorde mitt bästa och fick efteråt åka in till stan där operation löpsko stod på schemat. Löplabbet was the place to visit! In i butiken och fick trevligt bemötande direkt, springa några gånger på löpbandet där mina fötter filmades och sedan utärdering tillsammans med butiksbiträdet. Jag kunde själv se skillnaden i de två par skor som jag provade. Så betala med 10% studentrabbat och sedan lämna butiken med ett par nya fina löpskor anpassade efter mina behov.


 

Supersnabba och supersnygga!


Idag har jag bara haft en helt ledig dag, fri från alla måsten! Så ett besök på Team Sportia där jag inhandlade en ny löparjacka, fleece börjar kännas lite varmt nu. Så imorgon ska jag inviga mina nya skor och jacka på en försiktigt löprunda.


Resterande dag har jag läst nyaste Hippson som var väldigt bra! Bra tips inför dressyrtävling och transportköp och körning. Sen övergick jag till Ridsport där jag fastnade för artikeln om framridning/uppvärmning.
Jag är väldigt noga med att inte tulla på någon framskrittningsminut, 10 minuter oavsett stress eller inte, dom är heliga! Sen brukar jag oftast se till att värma i skritt, trav och galopp. Uppvärmningen inför ett ridpass är A och O och väldigt viktigt för att förhindra skaderisken. Jag till och med går fram Pica när jag ska longera och sen brukar hon få skritta ett par varv på linan innan longeringsarbete tar vid, hur många brukar skritta fram sin häst vid longering? Jag har då inte sett många, tyvärr. Nedvarvning/avslutning av ett ridpass är jag också väldigt noga med för att hästen jag rider på ska få stretcha ut ordentligt och slappna av. För även om jag inte fått igenom allt precis som jag vill så kan jag oftast nu rida Pica i en djup avslappnad form i slutet av varje pass, det är ju ett tecken på att hon faktiskt är mer lösgjord nu än för ett år sedan. Varje ridpass avslutas sedan med avskrittning för hand i 10 minuter, även dessa är heliga! Jag känner att jag har en väldigt nöjd häst när jag hoppat av och skrittar av henne för hand, det är hon värd varje gång.

Hur gör ni andra? Hur lång framskrittning, uppsuttet eller vid hand? Nedvarvning/avslut hur gör ni då? Avskrittning? Feel free to share   


Nu till dagens fantastiska ridpass på min fina Picaboo! Hon var helt magnifik idag. Började med lite skritt jobb, ta skänkel, gå undan för skänkel, ställa igenom. Framåt i trav och redan här helt rund och fin, sökte sig nedåt, fin i takten om än något i två delar eftersom hon inte riktigt är helt färdig här än. Men ändå härlig feeling. Jobbade noggrant med ställning i högersidan och ordentlig inramning i vänster varv. Sedan tog en massa galoppjobb vid. Ställa och rama in, lite öppna, lite tempoväxling. Red övningen öppna långsida, vänd upp på medellinjen, rakrikta, ut i samma varv och öppna igen. Bra övning där man tvingas rida hela tiden. Mot slutet red jag på volt och gjorde många trav-galopp-övergångar för att hitta känslan. Till slut så trillade polletten ned, jag rättade upp mig, hade fint stöd handen, SATT i sadeln, med i Picas rörelse och fick säkert två decimeter längre ben (känslan alltså!), det är det här som är det fina med ridning. Underbar känsla verkligen! Pica var så fin och härlig att rida i galoppen så jag var tvungen att prova på ett byte. Valde att lägga det i övergången från ena volten till den andra. Jag har ju ingen större erfarenhet av att göra byten men vet väl hur man ger hjälpen iaf. Samlad ihop henne, förberedde, gav hjälp och vilken annorlunda känsla! Nu gjorde hon ett byte på tygeln! Blev helt paff av att hon bytte så fint att jag knappt hann med, verkligen super känslig för hjälpen. Provade några gånger till men inget blev lika bra, höger till vänster funkar aldrig så det funkade inte nu heller. Men hon fick avsluta sig sedan och efteråt en massa, massa klappar! Idag var ett ridpass där jag satt med ett leende från början till slut, life is pretty good sometimes!


   Fina, fina Pica   


Nu känns det som att vi är tillbaka där vi slutade innan sträckningar, tjurigheterna osv. Hon är till och med lite bättre! Så nu känns det som att vi kan börja vänja vid kandaret tror jag, ska ta mig ett snack med tränaren innan så det är okej. Men tror nog inte det ska vara några problem. Först ska vi skritta ett par gånger på det.

Nu ska jag ta kvällen, imorgon provar vi att rida utomhus igen. Håller tummen för inga skakningar.

På återseende!


// therre

Av Therese - 14 april 2011 09:46

Vill börja med att tacka er som kommenterade förra inlägget, det ger både tröst och ny styrka! Så TACK!

Ibland får jag lite för mycket i mitt liv, för många funderingar och saker att göra osv. Då är behöver jag ett rejält break down för att kunna börja om och ta tag i saker som känns jobbiga och börja tänka om.


Fick lite nya frågor ang HSS och här kan man läsa mer om min historia och erfarenheter kring sjukdomen. Som svar på en till fråga och ganska vanlig fråga: Är sjukdomen livslång? Ja, det är den.

Men vad jag kunnat hitta nu är att HSS inte bara beror på nervfel utan kan ha andra orsaker? Googlade och hittade denna sida, men självklart är väl också detta något som man ska ta med en nypa salt. De menar på att skakningarna beror på ett högt blodtryck hos hästen som då gör den mer känslig i sina nerver. Och jag hade kontakt med en tjej via mail i höstas angående just det preparat som de avser på denna sida, Equiwinner. Hon sa att hon hade hört flera hästar som blivit helt bra efter en tids användande. Känns skönt att det kan finnas olika metoder att använda om det skulle bli aktuellt. En operation är ju sista utvägen så att säga...

Via Facebook hittade jag en grupp med andra hästägare ute i världen med hästar som har HSS. Så där delade jag med mig av mina erfarenheter och tycker att känns skönt att ha andra i samma situation att dela och utbyta ideér med.


 

Juni 2009, before HSS


Och nu till min egen häst och hennes problem. Efter mitt lilla sammanbrott lät det som att det var dags för slakt och död-dagar, men riktigt så illa är det inte. Skakningarna som var i måndags uppkom mot slutet av ridpasset och det kom en liten lätt vindpust i kombination med monstermygg(!). Sen är det ju början på en stor pollen-attack i luften och det är ju också en ganska stor anledning/orsak till skakningarna. Men sen efter att ha läst om det där med högt blodtryck så började jag fundera lite på det. Det var rätt så varmt ute också, både Pica och jag var svettiga, samt att i början av utvecklingen av HSS så uppkom skakningarna i slutet av passen och då är de ju oftast lite varma, lite uppe i varv = högre blodtryck pga arbete. Så den teorin kanske inte är så dum iallfall?
Många tankar som cirkulerar i mitt huvud just nu. Har iallafall beställt nät som Pica ska kunna ha i hagen, på grimman. Tillsvidare har hon fått en flyveil som sitter så snörena täcker mulen. Tipset kommer dels från Westinarna och från Åsberg som visste att en lärare på Strömsholm hade så på sin HSS-häst. Henne ska jag också maila till för att höra med henne vad hennes häst har för problem osv. Tips och ideér från någon med mer erfarnhet helt enkelt!


   Juni 2010, after HSS


Nu är jag back on track igen! Ett sammanbrott starkare och med nya tankar och ideér samt nya tag framåt!

Alla typer av tips ideér vare sig du är insatt i ämnet eller ej mottages med stor tacksamhet   

På återseende!


// therre

Av Therese - 11 april 2011 22:30

Har varit lyrisk och glad över fantastiska ridpass och vårvärme med sol, sett fram emot härliga ridpass utomhus. Men vad gör man när verkligheten kommer ifatt och hoppet bara dör?


I fredags fanns det skakningar, i helgen har jag sett dem när hon varit i hagen och idag fanns de där under ridpasset ute trots värme och nästintill vindstilla. Det är nu som jag inser att vårt problem fortfarande finns kvar, det gör så ont! Efter nästan 1,5 år utan någon tillstymmelse till skakningar har de nu letat sig tillbaka och fått mig att ramla ned i det där djupa, mörka hålet där allt bara känns så fruktansvärt hopplöst. Varför var det just jag och Pica som behövde drabbas? Vem missunnade mig denna fina och fantastiska häst? Vad gjorde jag för att förtjäna det hela, det här helvetet?!

Jag trodde att när jag köpte Pica så var mitt hästhelvete över men det kom ett nytt som försvann och nu är det här igen...

Vårt problem är inget man slätar över med någon "fusk-ridning" utan det finns där oavsett vilket hjälpmedel man än försöker ta till, det finns alltid där men kanske lite i skuggorna.

Jag önskar jag kunde fråga någon med bättre erfarnehet som kan säga till mig vad jag ska göra, hur det kommer bli i framtiden och varför det blir så här nu. Men när jag är den mest kunniga om det här i min omgivning känns det så fruktansvärt svårt och tungt, ingen att rådfråga, ingen att ta hjälp av.


Jag blir bara ledsen och besviken på att det alltid ska skita sig för mig, varför aldrig någon annan?


 

Älskade häst   


// therre

Presentation

Omröstning

(Är en härm-apa på min kompis Andréa så jag snor hennes magnefika!) Vem är du som läser min blogg egentligen?
 Hästluktande kompis
 Hästluktande spion
 Kompis som inte luktar häst
 Spion som inte luktar häst
 En som bara ramlade in

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2011 >>>

Från arkivet

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Bloggar jag läser

RSS

Besöksstatistik

Skriv gärna en rad eller två


Ovido - Quiz & Flashcards