Igår red jag ett sådant där dundermegabra ridpass där allt, verkligen allt fungerar kanon! Började rida henne på volt blandat med fyrkant, noggrann med takt, tempo, ställning, formning. Lite galopparbete på volt där jag jobbade med sluta och förvänd sluta (så måste det väl heta om man gör den utåt?), lite protester i början men sedan accepterade Pica det hela och vi gjorde mjuka fina övergångar från rättvänd till förvänd till rättvänd sluta. En skrittpaus och därefter öppnor i trav längs långsidorna och det fungerade rättså bra igår. Några galopp öppnor och snett igenom med bibehållen förvänd galopp i det nya varvet. Det var efter allt detta arbete som poletten trillade ned! Så himla härlig ridkänsla! Pulserande takt i traven, mjuka övergångar galopp-trav-galopp i båda varven! Min häst är verkligen bäst!! Dock måste jag verkligen lära mig rida när hon är så här bra, för det är helt sjukt svårt! Men det är dom här passen man kan leva på lääääänge  

Idag var min plan att rida utomhus för att Pica skulle få galoppera på ordentligt. Trots blåst begav vi oss ut men ganska snabbt kunde jag konstatera att stormvindarna har satt sina spår hos Pica. Idag hade vi på hälsning utav Headshaking. Känslan när jag hade konstaterat det hela var som att falla ned i ett djupt, djupt, djupt och mörkt, mörkt, mörkt stort hål där tomheten är ens enda vän. Jag vill inte, vill inte vill inte! Blir så ledsen när Pica ska behöva ha ont i mulen...
Men vi begav oss in och  där drog jag fram två sockerbitar och en bom. Att rida dressyr när headshaking hälsar på är uteslutet, såg bara ett pass med huvudskak framför mig. Men det blev inte riktigt så. Skakningarna försvann illa kvickt och liknade bara "bett-skak" hos "vanliga" hästar när vi skrittade på långtygel. Kunde rida den lilla Pican i rund härlig galopp och bara rulla runt på volt och ått-volt över det lilla "hindret". Fick till och med till ett rent byte åt det svåra hållet, dock var det kanske lite väl mycket gest åt fel håll  

Vid avskrittningen så påminde sig skakningarna igen och några få inne i stallet också. Åsberg meddelade att hon stått på bakbenen vid insläpp och att hon genast gnuggade mulen i väggen när hon kom in, stackars häst! Jag får så himla ont i hjärtat och själen  

Så nu är det bestämt nu ska jag inhandla ett nosnät i billigare prisklass och sätta på grimman. Pican ska inte behöva ha ont!

Nu inväntar jag att mättnaden ska gå över så jag kan göra iordning efterrätt till kvällens middag som jag lagat då mamma fyller år idag.

På återseende!

// therre