Igår red jag ett sådant där dundermegabra ridpass där allt, verkligen allt fungerar kanon! Började rida henne på volt blandat med fyrkant, noggrann med takt, tempo, ställning, formning. Lite galopparbete på volt där jag jobbade med sluta och förvänd sluta (så måste det väl heta om man gör den utåt?), lite protester i början men sedan accepterade Pica det hela och vi gjorde mjuka fina övergångar från rättvänd till förvänd till rättvänd sluta. En skrittpaus och därefter öppnor i trav längs långsidorna och det fungerade rättså bra igår. Några galopp öppnor och snett igenom med bibehållen förvänd galopp i det nya varvet. Det var efter allt detta arbete som poletten trillade ned! Så himla härlig ridkänsla! Pulserande takt i traven, mjuka övergångar galopp-trav-galopp i båda varven! Min häst är verkligen bäst!! Dock måste jag verkligen lära mig rida när hon är så här bra, för det är helt sjukt svårt! Men det är dom här passen man kan leva på lääääänge  

Idag var min plan att rida utomhus för att Pica skulle få galoppera på ordentligt. Trots blåst begav vi oss ut men ganska snabbt kunde jag konstatera att stormvindarna har satt sina spår hos Pica. Idag hade vi på hälsning utav Headshaking. Känslan när jag hade konstaterat det hela var som att falla ned i ett djupt, djupt, djupt och mörkt, mörkt, mörkt stort hål där tomheten är ens enda vän. Jag vill inte, vill inte vill inte! Blir så ledsen när Pica ska behöva ha ont i mulen...
Men vi begav oss in och  där drog jag fram två sockerbitar och en bom. Att rida dressyr när headshaking hälsar på är uteslutet, såg bara ett pass med huvudskak framför mig. Men det blev inte riktigt så. Skakningarna försvann illa kvickt och liknade bara "bett-skak" hos "vanliga" hästar när vi skrittade på långtygel. Kunde rida den lilla Pican i rund härlig galopp och bara rulla runt på volt och ått-volt över det lilla "hindret". Fick till och med till ett rent byte åt det svåra hållet, dock var det kanske lite väl mycket gest åt fel håll  

Vid avskrittningen så påminde sig skakningarna igen och några få inne i stallet också. Åsberg meddelade att hon stått på bakbenen vid insläpp och att hon genast gnuggade mulen i väggen när hon kom in, stackars häst! Jag får så himla ont i hjärtat och själen  

Så nu är det bestämt nu ska jag inhandla ett nosnät i billigare prisklass och sätta på grimman. Pican ska inte behöva ha ont!

Nu inväntar jag att mättnaden ska gå över så jag kan göra iordning efterrätt till kvällens middag som jag lagat då mamma fyller år idag.

På återseende!

// therre 

I måndags var en vilodag inplanerad för fröken Pica. Jag själv fick nog av allt stök i sadelkammaren och satte igång operation städning, storstädning! Sopade hela sadelkammaren under alla korgställningar, tog alla ridskolans grejer och hängde upp fint inne på kontoret. Tycker allt att vi ska kunna utnyttja hela vår sadelkammare när det är i princip den enda plats vi kan nyttja. Så ut med det och genast såg det lite större ut. När operation sadelkammare var färdig tog jag tag i vänstra rummet på kontoret. Där var det allmänt kaos! Hämtade bilen och backade intill cafeteria-dörren och sedan bar jag med hjälp av Sara ut alla tävlingskommiteéns grejer för att köra upp till Baracken. Kan säga att det blev väldigt mycket mer utrymme inne på kontoret. Man kunde ju se golvet! Förutom att städa så tvättade jag tre maskiner med täcken och sedan blev det mockning och allmänt vilo-mys.

Tisdag stod det ett dressyrpass på schemat. Fick under dagen förfrågan om jag kunde ta Putte också och självklart kunde jag det. Och strax innan jag skulle åka fick jag även en sms-avisering om att min nya ridhjälm fanns för uthämtning. Så nu är jag glad ägare till: Charles Owen Fiona   

Den invigdes självklart under gårdagens ridpass. Men innan jag red blev det mocka, fylla på spån, byta vatten, göra mat, spola ben gånger två och allt detta hann jag med på ca 1,5 timme. Effektivitet är min bästa vän! Visst, visst det finns väl de som säkert gör fler hästar på denna tid men för mig perfektionisten så är detta en väldigt snabb tid.
Ridpasset då kan jag säga var ett utav de bättre, igen! I söndags en härligt framåt häst, igår lika så.

Började med att rida lite övergångar skritt-trav på volt innan jag övergick till att rida öppna på volt med några galoppfattningar som avbrott. Som vanligt går det briljant i högervarv och i vänster skiter det sig lite grann. Men istället för att bli irriterad gick jag ned i skritt, flyttade där lite istället och såg till att hon tog vänsterskänkel ordentligt. Men efter hårt arbete så gav det lite betalning. Pica blev jättefin sedan! Kom igång riktigt fint med bakdelen och det är då som allt genast blir så himla mycket svårare att rida. Men vi fortsatte ändå och red öppnor längs långsidan i både trav och galopp. Galoppen var verkligen av skitkvalité till en början men efter lite mer arbete blev även den bra. På slutet kändes hon väldigt väldigt fin! Takten blev dock lite ojämn eftersom Pica vill iväg framåt och jag självklart håller tillbaka henne eftersom det blir så svårt att hänga med. Men vi tränar på det. Så ett ridpass med lite härligt tryck i galoscherna blev det, taggad Pica som satte sig väldigt fint i fattningarna och fick till slut en härligt rund galopp. Life is good!

Men efter att ha ridit i min nya sköna, fina hjälm insåg jag ett framtida tävlingsproblem. Hur ska jag sätta upp håret? Den här hjälmen är ju lite djupare i bak och därav mindre plats för håret. Så nu eftersöker jag tips från eventuella läsare som innehar tjockt, långt hår som skall sättas upp i knut vid dressyrtävling, hur gör du?! Eller har någon annan ett tips på en bra hållbar uppsättning?

This won´t work any more!

Nu blir det tentaplugg för fulla muggar här. Pica får skötsel av Carita idag eftersom jag ska åka till uni ikväll för föreläsning.

På återseende!

// therre

Denna dag har varit lång. Började tidigt eller egentligen redan igår med tävlingsförberedelser. Igår var det först ett riktigt skit ridpass som stod på schemat, inget verkligen inget(!) fungerade. Pica tog varken framåtdrivande eller förhållande hjälper, allt var helt enkelt bara pannkaka. Kändes med andra ord sådär inför dagens tävling, men shit the same tänkte jag! Sedan blev det duschprocedur, smörja träns, delar av sadel och sätta på bling-bling-pannbandet som faktiskt blingade riktigt fint efter ordentlig rengöring. Flätade svansen det sista jag gjorde och sen hemfärd.

Idag började dagen som sagt tidigt med att först knoppa Bemi och därefter Pica. Tycker det är skönt att få det avklarat även om jag startar sent på eftermiddagen. Och varje gång jag knoppar Pica blir hon lika fin  

Här ville jag ha en bild,
meeeeen eftersom jag har den bärbara så funkar det inte

Sen gick min förmiddag åt till att dels coacha Sara i hennes tävlingsdebut tillsammans med Bemi och det gick väldigt bra för dom tycker jag!
Vid två satt jag till häst uppe på framridningen. Pica kändes till en början spänd och trippig i framskrittningen men efter ett par varv coolade hon ner sig. Jobbade mycket med att få henne avspänd och loss i sidorna genom den sedvanliga övningen "öppna på volt"   I höger var hon väldigt loss och fi, i vänster fortfarande lite mer fast. Men eftersom hon inte är helt loss i sidorna i vardagsridningen kan man ju inte förvänta sig mycket annat än det samma på tävling. Strax före start taggade hon till ordentligt! Pigg, glad och lite spänd men på ett bra sätt.

Inne på banan var hon helt cool, travade ned till domaren utan problem. Visst hon var lite spänd och stod emot lite men då red jag lätt och tryckte på framåt, fin trav! Lite galopp där jag tryckte på och fick henne att frusta ur lite spänning.  Ned i skritt och klappa om. Startsignal!
Fick takt miss i första mellantraven, vilket alltid är surt när resten är fin. Skänkelvikning undan höger kändes väldigt fin! Andra skänkelvikningen undan vänster inte lika bra, rent ut sagt usel. Sedan en till fiiiin mellantrav! Härlig ökad som dock sedan fick dåligt betalt(!). Krånglade i galoppfattningen, kom in dåligt i serpentinbågarna och lite dålig aktion i galoppen, fiiiiiiin(!) mellangalopp som belönades med betyget åtta    Bättre serpentin och avslutar med en härlig ökad som i upptaget avslutades med lite bakutspark från Picas sida.
Riktigt skön ridkänsla, kanske lite låg i formen emellanåt men helt klart riktigt bra program! Fick till bra vägar som jag är väldigt nöjd med, fina hörn och linjer. Procenten: 59,?? %, kanske inte riktigt vad jag trodde men domaren dömmer som denna uppfattar så det är liksom inte så mycket mer att göra åt. Jag lever vidare på den härliga känslan och den härliga hästen Pica  

Är helt klart supernöjd med vår prestation idag, även om procenten kanske inte var dom bästa. Men nya tag till nästa gång helt enkelt!

På återseende!

// therre 

Dagens träning fick bli ändrad i sin utformning. Dels för att han som brukar sladda ridhuset är sjukskriven = väggen uppe --> jag orkar inte konka bort    Så istället blev det träning på liten halva och inga programdelar ur LA men istället träning med MSV C-fokus.

Började rida fram själv och återigen kunde jag ta tyglarna och Pica varken sprang iväg eller stannade upp, börjar våga tro och hoppas på riktigt att "muren" är borta. När jag började trava kände jag att två dagar utan lösgörande ridarbete gjort den lilla damen lite stel och seg i sina sidor. Mycket fokus på att böja åt båda håll och jag själv nogrann med att se till att hon rundade sig kring inneskänkel.
Efterhand anlände tränaren och träning kunde ta vid. Fick börja på volten där fokus på att få henne loss i sidorna och låg i formen --> dvs avspänd! Öppna-arbetet blandat med lite sluta arbete på volten i trav.  Pica börjar äntligen acceptera detta lite hårdare arbete och jobbar på riktigt duktigt även om det ibland är lite motigt och trögt. Men det kommer, det kommer!
Sen övergick arbetet i galopp där jag fick rida öppna varvat med sluta. Ola frågade: - Har vi ridit slutor i galopp förut? - Öhm nej, svarade jag. - Då är det minsann dags att börja nu!
Så slutor i galopp på volt, gick faktiskt riktigt fint och jag kände att jag faktiskt vågade arbeta mer med skänkeln idag än vad jag gjort tidigare. Tryckte till tydligare vilket gav ett bra resultat. Efter galoppen blev det ned i trav och ut på fyrkant där jag till en början red öppnor. Jag har en jäkla tendens till att hela tiden överböja halsen när jag vet att Pica ska vara böjd i bålen. Teori ska bli till praktik! Men några gånger kändes det riktigt bra faktiskt!
Sen övergick vi till att rida slutor i trav. Återigen frågade Ola: Har vi ridit slutor förut? Och samma svar gav jag och tränaren tyckte nog det var på tiden att vi började med detta!
Fick ett väldigt bra tips för att få en bra sluta längs med långsidan: Böjningen som är i andra halvan av hörnpasseringen är den samma som skall följa med ut i slutan. Detta gav en väldig "lätthet" att faktiskt rida slutan hela vägen, behövde inte tänka så mycket på att "ta in bakdelen". Så var det ju helt sonika bara att rida Pica med bibehållen böjning. Kanontips!
Summasumarum av detta ridpass: SVETTIGT! (men också väldigt roligt   )

Så idag fick vi (jag och Pica) börja smaka på MSV C-ridning och det mina vänner är bra mycket mer krävande av både ryttare och häst än att rida LA. Så för att avsluta med ett citat från min tränare: Från och med nu blir det inte direkt lättare   

På återseende!

//therre