Igår fick jag ett brev hem i brevlådan. Jag är löjligt förtjust i att få post, det bästa som finns nästan. Brevet kom från CSN där det meddelades att jag fått beviljat studielån inför det kommande läsårets studier. Och vad gör man inte när man vet att det kommer trilla in pengar stadigt på kontot de kommande 10 månaderna? Jo, man shoppar på nätet så klart!

Klickade runt på lite hemsidor med hästprylar (vad annars liksom?) och kom till slut in på Fortes et Liber´s hemsida med deras fina och coola prylar. Vill egentligen jättegärna ha pannbandet med pärlor men det finns tydligen bara i mörkbrunt läder och jag är helt emot att bland olika läderfärger så det får liksom vara. Men istället klickade jag hem ett nytt fint tävlingsschabrak!

Tror det här kommer göra så vi vinner alla tävlingar framöver!
(feel the ironi...)

Så nu hoppas jag bara att det hinner trilla in här hemma innan nästa tävling. Och att det är så bra som jag faktiskt tror det är. Fint är det ju i vilket fall!

Idag får Pica vila eller promeneras beroende på vädret. Skulle egentligen ha skrittat ut med Frida och Sessan men de skulle så typiskt bort just ikväll. Och skritta ut själv är ingen idé eftersom Pica inte är så snäll alltid när man kommer längre bort än Fisksjötorp.
Nu kolla runt lite efter fler saker att möjligen handla innan jag sätter mig för att titta på mina papper inför den stundande omtentan.
På återseende!

// therre

Idag fick jag rida på morgonen eftersom jag ska fika med två kompisar ikväll. Jag har bakat, en förhoppningsvis, god smulpaj med äpplen från trädgården i, Mums!

Men åter till ridningen idag. Red på pelhamet igen och idag var Pica ännu bättre än igår. Lite tjafsig i början, klart hon måste testa om det går att bestämma men när hon väl inser att det inte går ger hon sig.
Gjorde samma sak som igår, direkt fram i trav när jag väl tagit tyglarna. Det blev ju några steg där hon var kraftigt övertygeln men efter ett par varv i trav med några tio meters volter här och där så började hon komma ihop och runda sig istället.
Jobbade henne en liten stund på volten i trav, böja igenom och runda till i sidan och kontrollera att hon kunde ligga kvar i böjningen även om jag slutade ta ledande tygeltag. Framåt i galopp och idag syntes det ännu tydligare att det är här hon är svag, framförallt i vänster galoppen. Så nu gäller det att arbeta upp styrkan! Galopperade lite i båda varv och fortsatte med att bara böja och runda till henne i sidan. Sen gick jag ut på fyrkanten och red lite diagonala skänkelvikningar. Gick kanonbra! Visst fick jag vara med och parera lite, men nu flyttade hon sig faktiskt i skänkelvikning med korsade ben.
Mot slutet var hon helt underbart fin! Takt och luft i sin trav med en rund välvd hals och jag kunde bara sitta och "glida runt". Hon var riktigt, riktigt avslappnad och skummet flödade i munnen på henne. Hennes öron gungade i takt med traven och ja, hon var helt enkelt mer tillfreds än hon någonsin varit!
När jag väl hoppade av så stod hon helt stilla utan att röra sig, hon var trött kan man säga. Duktiga häst!

Tänk att ett litet bett kan göra så jäkla stor skillnad. Det är verkligen som att sitta på en helt annan häst nu. Men nu är ju arbetet att stärka upp henne eftersom att jag den senaste tiden har ridit runt och "burit" på henne, så nu är det dags att hon börjar bära sig själv.

Som avslutning vill jag rekommendera en produkt jag inhandlade senast jag var på Hööks, Silicon Drops. Riktigt, riktigt bra! Höll vad de lovade om att vara den bästa "svansutredaren". I detta nu håller jag på och "provar" hur länge det håller i sig. Tvättade svansen i tisdags och igår morse tog jag i dropparna för första gången. Idag när jag kom var svansen lika len och glansig som dagen innan.

Här kan du köpa

På återseende!

// therre

I morse blev det ett träningspass med hjälp från backen. I munnen hade Pica fått en pelhamstång i syntetmaterial enbart för att prova något lite skarpare för att jag inte orkar hålla henne --> jag kan lätta av och bli mjukare i handen --> förhoppningsvis gladare häst!

Jag gillar egentligen inte att behöva betsla upp hästar, utan är lite av en "man ska kunna rida dem helt lösgjorda på vanligt tränsbett". Men nu har ju det uppenbarligen inte fungerat på Pica så då fick jag ändra på mina principer och det blev till en bra ändring.

Efter att ha fått hjälp med att passa in det, jag ska väl erkänna att jag är helt värdelös på det här med bett eftersom jag har mina små principer. Så jag när jag igår försökte börja passa in det på egen hand hade jag tydligen satt det helt upp och ned. Ett tydligt bevis på att jag verkligen inte kan alltså    Det var ju tur att jag inte hade hunnit rida med det så!

Men med bettet på plats, på rätt sätt(!), så kunde jag sedan hoppa upp i sadeln. Efter framskrittningen så tog jag tygeln och direkt fram i trav utan att greja något alls. När vi väl var i trav och bara travat några steg så formligen droppade det skum ur Picas mun, det har väl aldrig hänt på flera månader om ens någon gång! Ett bevis på att hon gillade sitt nya bett?
Fick rida runt ett tag först på fyrkanten med lite volter för att jobba med böjningen och ställningen innan vi gick in på en 20 meters volt. Där jobbade jag enbart med att få Pica att komma ihop och sänka sig i formen. Vilken jäkla skillnad på häst! Nu kunde jag rida med en lätt hand och skänkel intill utan att hon stack iväg, jag fick ju till och med driva henne framåt!  Kunde fatta galopp utan att hon drog iväg eller slog sig fri, utan bara galopphjälp och lugnt framåt. Helt otroligt! Avslutade med att rida öppnor på långsidorna och det gick strålande, bibehållen form, takt och tempo. I båda varven till och med.
I galopp blev det lite kämpigare och Pica visade en tydlig svaghet i vänstergaloppen. Den blev orytmisk i öppnan, allt enbart för att hon inte längre kunde försvara sig genom att dra iväg.

Hela detta ridpass kändes väldigt, väldigt bra! Kände att nu hade jag hittat tillbaka till min gamla härliga positiva Pica igen. Så nu ska jag rida på pelham imorgon också och sedan får jag låna ett vanligt två delat i syntet av Åsberg. Kanske, kanske är det det här hon vill ha helt enkelt. Jag får trixa och fixa lite nu, men det känns som att det finns en lösning på våra problem nu.

På återseende!

// therre

Efter att Pica fått gå i skritt och galopp under lättsits i två dagar och en dag med enbart "lös-motionering" i ridhuset, dvs sprungit lös. Så var Pica superduper fin idag när jag longerade! Hon har nog aldrig varit så fin som hon var idag!! (På lina alltså)

Hon fick börja med att värma upp med linan knäppt över nacken och sedan i båda varv, skritt, trav och galopp. Redan här började hon söka sig självmant nedåt. Efter "framlongering", satte jag longerlinan genom bettringen och i lägsta ringen på gjorde på innersidan och inspänningstygeln på utsidan. Sedan lite skritt som pust och därefter trav och galopp. I traven var hon riktigt fin, hon sprang med en rundad låg hals och såg riktigt, riktigt tillfreds ut! I galoppen var hon inte lika fin, men efter att ha fått galoppera igång lite ordentligt så blev hon helt okej där med. Varvbyte och lika fin i traven som i föregående varv. I galoppen blev hon lite högre i formen, men efter att ha fått galoppera på lite rejälare så började hon sänka och runda sig i halsen.

Imorgon så ska jag hoppa upp i sadeln och rida som vanligt igen. Det blir självklart med hjälp från backen eftersom jag valt att inte rida vanligt förrän jag kunde få hjälp vid ridningen. Så imorgon sker det igen....

På återseende!

// therre

Efter gårdagens minst sagt katastrofala ridpass (återigen!) valde jag idag att inte "rida". Jag kom till stallet, mockade, gjorde maten, borstade, tog fram grejer. Åsberg undrade om jag verkligen inte var så pepp på att rida och jag svarade helt enkelt: JA! För det var jag inte och har inte varit på länge känns det som. Det är inte kul att rida om man bara ska bråka med sin häst varje dag   
Så idag började vi med att skritta en sväng i skogen. Nu snackar vi skog!! Den lilla stigen som en gång funnits där, är idag täckt med gräs, några stockar och lite ris och buskar. Så Pica fick verkligen lyfta på benen ordentligt! Men hon kändes glad, öronen framåt och traskade på glatt utan några som helt bekymmer trots den begränsade framkomligheten.

När vi skrittat en stund gick vi till hoppbanan där vi skrittade ett halvt varv och sen tog vi galopp.

   Det var jag, Pica och kråkorna på hoppbanan

   En stor kråka hade tagit plats på planket och Pica höll då på att dö   

Galopperade runt i lättsist med enbart kontakt mellan hand och mun utan några som helst krav. Galopperade 5 varv åt höger, skrittade 1,5 varv, galopperade 5 varv åt vänster. Sen upprepade vi detta en gång till. Mot slutet av varje galoppsession började Pica söka sig självmant neråt och komma upp med ryggen. Hon kändes nöjd!
Efteråt kom Frida och Sessan lägligt så vi skrittade av med dem på vägen en stund. Det var trevligt!

Så imorgon kommer ridningen bestå av samma sak, skritt och galopp med enbart kontakt mellan hand och mun. Vi sänker lite på "kraven" och kör lite på lågvarv.
Nu ska jag bege mig till Maddelito   
På återseende!

// therre

Så där, nu ska jag skriva ett par rader i denna blogg eftersom jag fått påtryckningar från Svensson. Så jag börjar med att uppdatera från början utav veckan:

I måndags bytte jag bett på Pica, från det "nygamlaprovade" Sprenger tredelat tillbaka till tvådelade bridongen med fasta ringar. Jisses vad fin hon var i munnen! Red ett kanonpass med en super trevlig känsla nästan hela passet rakt igenom. Lade fokus på skolor och att hon skulle ta galoppfattningarna "framåt" och inte "uppåt på stället". Fick säg till på skarpen en gång och sen gick hon som en klocka i båda galopperna. Verkligen skönt att kunna få rida ett pass med bra känsla och återfå lite självförtroende!

Tisdag slängde jag på kandaret igen, allt för att prova. Hästgurun har förslagit att det ska börjas med det eller något annat lite skarpare bett eftersom Pica är hiskeligt stark och jag orkar helt enkelt inte rida henne på "vanligt bett" där vi är i vår utbildning nu. Det funkar helt enkelt inte.
Så kandaret åkte på och när jag väl började rida så gick hästen kanon fint! Till en början var jag lite försiktig och mesade mest runt. Men sen sa jag åt mig själv att skärpa till mig och kortade stångtygeln så att den blev sträckt och red sen. Öppnor, slutor, trav, galopp och skritt. På slutet var Pica riktigt jäkla bra, stor takmässig trav med tryck till och med! Jag kände hur jag äntligen kunde klara av att rida henne i den här traven nu och verkligen rama in med båda skänklarna och kunna korta och länga som jag ville, med bibehållen form. På slutet red vi i den här traven med lite inslag av galopp och stångtygeln lite lösare. Duktig häst!

Onsdag och torsdag fick Pica omvårdnad av Mimmi och två dagars vila. Jag åkte på Ålandskryssning med familjen.

   Birka

   Hytten

   Cinderella låg framför Birka i Stockholms skärgård

I två dagar åt och drack jag gott, fick uppleva riktigt jäkla fin natur i form av Stockholms skärgård. Vilka hus!!! Dom var gigantiska verkligen.
Från Taxfree fick jag med mig 2 parfymer DKNY den gröna och Ralph Lauren den blåa samt ett jättefint armband från SNÖ. I like Taxfree!

Idag, fredag, red jag ett riktigt skitpass på hoppbanan. Allt det bra som var måndag och tisdag var idag som bortblåst. Men det är bara att träna vidare helt enkelt.
Nu ska jag avsluta detta inlägg och sedan bege mig till tvn en stund.
På återseende!

// therre

Lördagens tävling blev återigen katstrofal! Hela veckan har ju iofs varit en skitvecka med tappskor och ryggont, dåliga ridpass osv. Men vi åkte mest iväg för att få mer rutin.

Påväg mot Gyttorp får jag stanna mitt på vägen, då det inte finns någon väggren eller annat ställe att stanna på. Pica levde rövare i transporten. På med varningsblinkers och ut ur bilen, in i transporten. Där står hon som ett ljus och tittar på mig och undrar vad jag gör där. Själva orsaken till hennes sprattelfestival var att hon tagit av sig ett transportskydd. Så det var bara att sätta på igen och sedan åka vidare med en stillsam häst där bak.
Kom fram till Gyttorp i god tid och hann byta om, äta en macka och lugnt lasta ur och greja, absolut ingen stress överhuvudtaget. Sen blev det framskrittning och framridning.
Framridningen skedde utomhus eftersom att min första klass skulle gå på utebanan. Helt katstrofal! Pica lyssnade varken på skänkel eller hand. Var bara vrång och studsade mest när vi skulle galoppera. Inget kändes bra.
Gick ned till collectingringen vid banan och red runt mestadels i galopp och lyckades väl få henne lite bättre framåt. Men sen...

Inne på banan så valde Pica att sätta till vrångsidan till ordentligt! Två galoppinslag i första mellantraven, skänkelvikningarna var jag riktigt bestämd och tryckte till så hon minsann fick flytta sig ordentligt, sket i om det blev bakdelen före eller vad som. Flytta på sig för skänkeln var mitt mål helt enkelt. Lyckades ändå få 6 på båda så något bra blev det ju. Sen kom lite skritt som var det som funkade bäst i hela programmet. Galoppen blev helt katastrofal! Avbrott och byten, hopp och studs. Fick sätta tillbaka henne kraftigt mitt i mellangaloppen för att hon bara drog iväg. Så hela vårt program består av betyg alltifrån 2 till 7 och slutresultatet hamnade på 50 % och absolut sist i klassen, hela 5 % efter den som kom näst sist. Men, men vad ska man göra?

Tur var väl att vi skulle rida en klass till. Pica den lilla filuren fick gå in i transporten mellan klasserna och där står hon snällt som ett lamm och sitt äter hösilage. Hon är en liten djävul ibland alltså   

Framridningen till den andra klassen var ljusår bättre än första! Det var som att sitta på en helt annan häst. Nu gick det att diskutera saker och ting istället för att få mothugg direkt. Stundtals kändes hon riktigt fin!
Inne på banan, som denna gång var i ridhuset, kändes hon kanonbra innan jag började programmet. Gjorde en helt superb galoppfattning, säkerligen minst betyg 7 om den varit i programmet. Men själva programmet då?
Mjo, det gick klart bättre än första. Dock riktigt grova missar på de flesta koeffcienterna. Vi gjorde bl a en jättefin hoppelihoppstuds serie i galopp där det skulle vara skänkelvikning undan högerskänkel. Sen lyckades vi med konstycket att inte visa någon förvänd galopp, mer än två steg. Utan visade istället en hoppelihoppstuds serie igen, belönades emd betyget 2. På samma punkt fast i motsattvarv klämde vi till med betyget 7, alltså skiljde det 10 poäng mellan dessa punkter. Men, men what to do? Slutresultatet blev 52 % och återigen sist, såklart! Pendlade återigen mellan betygen 2 och 7 rakt igenom. Kände mig dock riktigt, riktigt nöjd med en sak i programmet och det var en bakdelsvändning som jag verkligen kunde känna att den blev riktigt, riktigt bra   Fick betyg 7 på den.

Bild från annan tävling

Trots att det inte blev någon bra tävling så känner jag ändå att jag "vann". Pica fick efter sin första vrång-klass gå en till klass där hon liksom "släppte till" och lyssnade på mig. Sen känner jag mig nöjd med att jag red istället för att bara sitta fint, trots att allt blev pannkaka. Sen lyckades vi ju faktiskt få till ett mer jämnt resultat i båda klasserna, haha   

Nu är det bara att träna mer hemma och komma igen på nästa tävling, alla har svackor även proffsen!

På återseende!

// therre

Inte nog med att Pica fullkomligt slitit av sig en framsko under natten måndag till tisdag. Den försvann mitt bland allt spånet i boxen. Vi i stallet försökte klura ut att Pica troligen hade storlek 1 på sina fossingar.

Onsdag åker jag och inhandlar en ny framsko i storlek numero 1, hittar den gamla skon i spånet.  Meeeeeen!

Lämnar den i stallet vid lunch, får strax därefter reda på att min hovslagare skickar ut en annan hovslagare för att slå på tappsko på en ridskolehäst, YEEEES!!
Ring, ring, allt klappat och klart Pica ska få skon påslagen igen!
Ring, ring på mina telefon, samtal från Åsberg som snällt meddelar att Pica tappat även en baksko. Nästintill hysteriskt anfall!
Åker mot stallet, handlar med en baksko i storlek numero 1 och anländer lagom till det är Picas tur. Men tro fan inte hon hade någon storlek 1 inte, hon hade ju storlek 2 på sina hovar! Aaaaaargh!!

Men allt löste sig till slut, vi hittade någon gammal sko bland gömmorna och troligtvis är det nog Picas gamla "vintersko" (det satt brodd i) då den passade perfecto. Så nu har Pica fyra skor på sina fötter, om än fastnitade på bästa sätt med tanke på hur hennes söndertrasade hovar ser ut. Jag äger också en fram och en baksko i storlek 1, till salu till första bjudande! Skämt o sido, ska åka och lämna tillbaka dem nästa vecka igen.

Nu går Pica i "vinterhage" tillsammans med sin kumpan Ganzy för att de ska hålla sig stillsamma. Pica är utrustad med boots runt om för att minimera risken för tappsko igen. Men jag är ju inte förvånad om hon skulle trampa av sig någon sko igen inte...

Men inte nog med att det varit tappskor hit och dit. Klanten till ryttare skulle vara lite snitsig och ta en full skottkärra i farten = lite lätt böjd rygg, inga böjda knän --> knäck i ryggen --> halvt om halvt ryggskott. Men jag kör på med min BoT ryggvärmare och alvedon samt diklofenak, så det ska nog gå vägen.

Så man kan säga att den här veckan inte riktigt har varit den bästa inför en kommande tävlingsdag. Måtte det var slut på problemen nu och må allt fortsätta som vanligt, please!

På återseende!

// therre

Ps. Pican gick hyfsat bra vid dagens ridpass, så länge piloten rider som hon ska vill säga. Ds.