...en redig uppdatering!

I ett par veckors tid har ridningen verkligen varit katastrof, inget har fungerat. Pica har stretat uppåt med huvudet, istället för nedåt, och verkligen vägrat släppa till det absolut sista på eftergiften. Det har varit nära till tårar flera gånger!!
Hon fick en veckas vila efter den senaste tävlingen och efter den så har allt bara gått skit. Men nu tror jag det börjar vända igen!

Problemet vi har är att Pica inte riktigt vill ställa igenom ordentligt i nacken och därmed bli helt eftergiven. Jag är för slapp och lat när jag rider och åker mest runt. Och dessa två i kombination med varandra kan ju inte bli annat än total katastrof. Så nu har det blivit skärpning och vi har backat några steg för att lägga fokus på att förhållningar, tygeltag och framåtdrivande hjälper ska gå igenom, direkt!
Pica blev förra veckan tömkörd, av en riktigt riktigt duktig, två dagar i rad. Jag fick hoppa upp i slutet av passet den andra dagen för att känna och det var som en ny häst! Sen ska det ju till att jag kan rida med, men Pica var riktigt bra då.
Sen red jag lektion dagen efter och fick rida på det "nya" ridsättet. Små men kraftiga tygeltag som ska gå igenom, skänkel intill och verkligen rida, rida, rida. Pica var riktigt bra ibland och kändes verkligen som att hon var två meter kortare i kroppen än vad hon varit de senaste veckorna. Det var svettigt men det var bra längesen det kändes som att jag red så bra som jag gjorde då och Pica hon var nöjd hon med.

Sen fick hon skritta ut en dag, en heeeel timme. Gjorde nog gott för Picas hjärna efter att ha gått rätt hårt i tre dagar. Sen blev det återigen ridning söndag, dock kämpigt. Men det gav resultat på måndagen då hon kändes helt fenomenalt fin, ute på hoppbanan skall tilläggas!
Så nu hoppas jag att jag fortsätter rida såhär bra, ända framtill lördag då det är tävling i Gyttorp. Dock har jag ett problem förtillfället då Pica tappat en sko, i sin egen box(!) som är helt försvunnen! Det är nästan så jag tror någon varit där och saboterat för mig och tagit av skon. Men idag ska jag åka och köpa en ny, så ska Ulrikas Pelle slå på så fort han kan innan lördag, det är tur Pica inte är jätteöm barfota och att vi har mjukt underlag i ridhuset.

Nu blir det frukost. Hoppas nu på att jag återfår min blogglust igen, men det tror jag nog nästan.
På återseende!

// therre

...längtar efter inlägg på denna blogg:

Blogglusten tryter ordentligt just nu! Ridningen går verkligen skitdåligt....

Den går så uruselt att den inte ens är värd att nämna i denna blogg just nu. Jag rider som en kratta rent ut sagt och kan verkligen ingenting, känns det som!

En bild från ett riktigt, riktigt bra ridpass!

Återkommer när "ridkurvan" vänder åt rätt håll igen...

// therre

Jag ska erkänna att jag känt mig trött och sliten den här veckan, lite deppig, kan bero på vädret eller något annat vad vet jag?  Kanske kan bero på att denna vecka var årsdagen av den hemska olyckan där vår kära och bästa Zäta omkom för tre år sedan, men det känns fortfarande som om det vore igår. Tre år av saknad som nog aldrig kommer försvinna, hon lever med oss, iaf mig, i tankarna varje dag.

Ridningen den här veckan har varit lite halvdan. Allt beror helt på mig, jag sitter och smyghåller och driver för dåligt i kombination med att Pica inte ville släppa till det sista, sista på eftergiften, vi ligger på sista trappsteget hela tiden. Det är verkligen tur att det är träning för Cia imorgon!
Testade iaf i veckan att rida på kandret (läs: skramlet). Gick väl sådär, jag vet inte riktigt hur mycket jag ska våga ta i stången alt. rida överhuvudtaget. Behöver nog få träna med det någon gång så jag får lära mig, tycker mest det är tyglar överallt. Men mot slutet av passet provade jag att korta upp stångtygeln så att jag verkligen höll i den, dvs sträckt, och Pica verkade acceptera det hela. Men skulle vilja prova att byta till en två-delad bridong istället för tre-delad eftersom hon har en lite tjockare bridong med fasta ringar som är två-delad på det "vanliga" tränset och funkar ljusår bättre med det än tre-delat. Men då krävs expert hjälp för att passa in alltihopa, för med kandar och dess bett har jag ingen erfarenhet.

  
I skrivande stund njuter jag av ett glas vitt ekologiskt vin som smakar dunerbart gott! Har hittills lyckats bra när jag köpt vin efter flaskans utseende, enbart goooooda (läs: för goda!) viner.
Om en vecka befinner jag mig uppe i Lillhärdals lugn, 35 mil uppåt i landet. Jag ser fram emot det hur mycket som helst! Få åka bort till en lugn och härlig plats med de människor jag trivs bäst med och som ger mig en massa positiv energi. Mest glad kommer jag bli över att få återse den bästaste Ida (läs: den fjärde medlemmen i Karlskoga Jazzsharks (internt skämt red. anm.)), hon har ju tagit steget ut och bor för tillfället i Stockholm, med jobb på Gröna Lund.
På återseende!

// therre

Duktig med uppdatering? Jajjemän, klapp på axeln till mig   

Yttrade mig om att jag var in urgent need av riktigt duktig ridhjälp igår, men kan väl ändra min åsikt om att jag kan väl egentligen rida min egen häst. Det gäller att ha tålamod! Rom byggdes ju inte på en dag   
Så under gårdagens ridpass så tog jag trav direkt när jag tog tyglarna, allt för att inte behöva bråka med damen. Blir ju då ett par travsteg i kraftigt övertygel-form, men lyckades ganska snabbt plocka ihop henne. Trav med lite skritt övergångar, volter och runda spår. Tog ganska snabbt galopp på en volt och jobbade med att runda och sänka, aktivitet i bakbenen. Svensson berömde mig för att min sits blivit ljusår bättre, inga armbågar som pekar ut här och där eller hösäcks-position. Tusen tack för det! Jobbade sedan en hel del förvänd i båda varven. När jag sedan var i vänstervarv och tänkte noga på att rama in med båda skänklarna, räta ut halsen så Pica inte får någon chans att skjuta ut bogen, då där någonstans kom det små glimtar då hon faktiskt blev eftergiven i sin lilla nacke och jag till och med kunde lätta av utan att det var någon bulldozer! Jobbade då vidare med lite trav-galopp övergångar för att checka av så hon inte lurade mig bara. Men icke, fina fattningar PÅ TYGEL och I FORM. Avslutade när hon kändes som bäst och skrittade sedan av på vägen.
Jag kan alltså rida, måste bara träna upp självförtroendet och tålamodet lite grann...

Idag blev det vila för den lilla bruna. Kom på när jag kom till stallet att jag hade kvällsfodring, dvs hade åkt upp lite för tidigt! Men jag löste det hela med att leta 20 minuter i hagen efter 2 grimmor, hittade endast en, smörjde båda tränsen, tog hand om min torkade tvätt, klippte lite "stubb-hår" bakom öronen och på manken, fettade in hovarna, smörjde Picas juver med Fyra Ess Hästsalva och sen tog vi oss en promenad på ca 30 minuter i det fina vädret.

Gjorde ett försök till att fånga oss på bild, meeeeeen....

 Picas mule

   Pica i Therres ansikte

   Vår skugga

Lyckades väl få till en hyfsad "ego-bild" (I hate them by the way!)

   Pica and Therre on tour

Imorgon blir det ridning för fulla muggar igen.
På återseende!

// therre

Efter ca en veckas vila hoppade jag upp i sadeln igen i fredags. Innan jag kommit upp eller gjort iordning fick jag en märklig känsla av att jag kanske glömt bort hur man rider    Men väl uppe i sadeln upptäckte jag att alla mina ridkunskaper fortfarande satt kvar, ridning är väl lite som att cykla I guess   (okej, på en vecka ska man väl inte ens glömma bort någonting, eller?!)

Lite extra lång framskrittning för att hon skulle komma igång med kroppen och efter några varv med sega kliv kom hon igång och skrittade på som hon brukar. Tog tyglarna efter en kvart på långa tyglar. Jobbade med att få henne att acceptera min hand och skänkel, rida henne in i handen så att säga. Var noggrann med att inte bli för krävande i skritten eftersom hon lätt känner sig instängd. Några stopp med lite bråk blev det, trots att jag knappt höll i tygeln(!). Fick säga åt henne på skarpen, för på två ben ska man inte gå   
Lite travarbete och fokus på rund och låååååg, få henne att slappna av och bli eftergiven. Sedan skulle jag övergå till galoppen, lägger till galoppskänkel och Pica slår knut på sig själv och bara stannar. Lätt i handen framåt, framåt. Slå knut igen och igen, lätt i fram och då tog jag till kraftig skänkel för nu fick det helt enkelt räcka med dumheterna! Sen gick hon som jag ville.
Galopp i båda varv och jobba med den runda låga formen och i höger blir hon som smör att rida, kan sänka henne precis så mycket jag vill och hon är super fin! Men i vänster är det inte alls lika bra, kändes bara knackigt och motsträvigt. Fick avsluta när hon kändes hyfsat okej, var ju tvungen att tänka på att hon vilat en vecka.

Igår tog jag mig ut till hoppbanan för att rida. Lade fokus på att rida övergångar på rakt spår med bibehållen form och på hjälpen. Först skritt-halt, sen skritt-trav, trav-galopp och till sist skritt-galopp. Fungerade hyfsat och det kändes som att det gav resultat. Efter en liten skrittpaus arbetade jag henne på volt i med öppna i trav och slutor i galopp. I höger varv känns allt som ett rinnande vatten, allt fungerar superbt! I vänster känns allt bara skit, skit, skit. Känns som att jag verkligen inte kan få henne att släppa till det där lilla lilla extra. När jag väl vill lätta av tar Pica eftergiften genom att släppa och jag får börja om, känns som att det bara är skit alltihop. Skulle vilja att någon riktigt duktig kunde rida Pica en gång för att "sätta henne på plats" lite grann och kanske ge mig lite tips. Men jag vet liksom inte vem? För jag hinner inte med helt enkelt, Pica är för snabb....

Avslutar med den bästa låten för tillfället: Timbuktu - Resten av ditt liv

// therre

Pican har fått en liten semestervecka, dels för att jag har jobbar, dels för att jag är hästvakt åt Putte och dels för att vi båda behövde ladda batterierna lite igen. På fredag hoppar jag upp i sadeln igen, förhoppningsvis fylld med en massa ny ridenergi!

Så för att det inte ska lysa tomt här på bloggen tänkte jag, med inspiration från Liv, berätta lite kända och kanske okända fakta om mig:

• Jag lider (nog) av Asperger Light eftersom jag har extremt svårt att vara spontan och gärna vill ha en veckas (eller månads!) planering inför olika event. Mina kompisar brukar skämta om att jag smörjer stövlarna när det är något som blir jobbigt i min tillvaro. Alternativt andas i påse...
• Jag har ägt 5 stycken hästar, på 5 år! Historien kring detta är lång men en snabb resumé ser ut som följer: Den första hästen(Donia)-Den aggresiva hästen(Alna)-Felköpshästen(Nabuko)-Den döda hästen(Famor)-Den märriga hästen (Pica)
• Jag låter extreeeemt otrevlig i telefon och måste verkligen anstränga mig till max för att låta trevlig när någon "okänd" person ringer till mig. Smile-musklerna i ansiktet blir överansträngda...
• När jag var liten trodde jag att man lyfte hästarna, med hjälp av tyglarna, över hindren.
• Jag är rätt så blyg vid möte med nya människor och håller mig mest tyst och lite i bakgrunden.
• Jag tar gärna på mig ledarrollen i olika projekt och kan få ett extremt kontrollbehov att jag hellre gör allt själv än delegerar ut till andra.
• Jag älskar att se romantiska komedier och vill gärna få mitt eget "movie-moment" när det kommer till kärleken.
• När jag blir arg tjuter jag jämt, jämt, jämt! Det hjälper inte hur mycket jag än försöker hålla tårarna tillbaka så går det bara inte. Framstår ju som värsta lipsillen.
• Älskar jordgubbar och kan med lätthet äta 2 liter på 20 minuter.
• Är väldigt mörkrädd och får lite lätt panik när det bara är halvdunkelt och jag befinner mig på en "osäker plats" eller om jag är ensam hemma. När jag var liten sov jag med lampan tänd.
• Älskar mitt långa hår! En gång när jag var 12 skulle jag vara lite vågad och klippa mer än 1 cm så frisören tog 2 cm. Jag grät hela natten.

Hoppas ni nu lärt känna mig lite bättre, the woman behind the tangents   

På återseende!

// therre

Idag blev det tävling i Lindesberg och fortfarande lyckas vi få till placeringar där, helt otroligt! Lindesberg är nog min favorit tävlingsplats   

Började dagen med att direkt koppla på transport på bilen och köra ned innan det var dags för morgonfodring av 7 stycken hästar. Transportmässigt har Pica och jag uppgraderat oss ordentligt från förra året, då såg det ut så här:

 Therre och Pica 0.5

Idag såg det ut så här:

Therre och Pica 2.0

Efter att både hästar och människor fått frukost i magen var det dags för knoppning. När jag kom ut i stallet efter att ha ätit min macka gick Pica direkt och ställde sig i hörnet, hon visste precis vad som skulle ske! Lilla vän   

Men knoppar fick hon minsann i manen och lika fin som vanligt blev hon. Sen blev det utsläpp av hästar, Pica och Ganzy var missnöjda eftersom de fick gå ut i sjukhagar istället för sommarhage. Mockning av box och sedan var det time för lastning som även idag gick primaballerina. Pica går rakt på transporten och sen är det bara att stänga in henne. Efter det snabbt upp med Ganzy till sommarhagen och sedan avfärd med destination Lindesberg.

Bilfärden gick smidigt, kändes mycket behagligare och säkrare att köra den här gången än förra. Kändes lite mer hemtamt denna gång.
Väl framme var det ingen panik-Pica som visade sig utan hon ställde sig istället och käkade lite i transporten, helt cool-lungt. Så jag kunde gå iväg och visa dispens och vaccination samt besöka toan.
Urlastning och därefter gör klart för uppsittning. Framskrittning ca 10 minuter, därefter framridning ca 20 med mycket galopp med rund och låg form. Kändes faktiskt rätt så hyfsat, dock blev hon lite seg.
Inne på banan tog jag galopp direkt och inte en endaste tillstymmelse till spändhet. Galopp, galopp i samma runda låga form som på framridningen och därefter startsignal. Fick till en, vad jag tyckte, bra första hälsningshalt. Men det tyckte inte domaren utan det blev som vanligt en femma. Sedan blev det sexor och sjuor rakt igenom förutom skänkelvikning undan vänsterskänkel som belönads med en fyra (koeff på den såklart!). Hela ritten kändes lite seg och lite slarviga vägar (fy skäms på mig!), men domaren tyckte tydligen något annat och vi skrapade ihop hela 63,55 % som gav oss en andra placering i klassen. Jag hade efter ritten tagit av mig kavaj, plastrong och nästan på väg av med hjälmen när resultatet kom, då var det liksom bara att klä sig igen och hoppa upp.

Okej, inte min bästa fotodag!

Slutkommentaren: Trevlig uppvisning, står emot något men du red effektivt.
Fick en sjua på sitsen, jippie! Pica firade på ärevarvet med att göra lite bakut- och bocksprång, tror hon fick en broms(jävel!) under magen.

Till andra klassen blev det kort vila och sedan framridning igen. Här var hon vrångare än vrångast! Jag kunde knappt ta i tygeln, knappt lägga intill skänkeln. Minsta lilla så var det tvärnit, men det var bara att gulligulla och klappa och säga "duktigt" hela tiden. Lock och pock kan man kalla det!
Inne på banan var hon ganska så bra i traven, men när skritten och galoppen kom blev det pannkaka av alltihop. Stoppade upp och stod still, vägrade gå fram. Lock och pock igen. Men vi tog oss runt utan några större utviftningar från Picas sida, dvs caprioller och bakuter. Fick ihop totalt 55, 12% och mer ska vi inte ha! Men det är ju skönt att på det som gick bra, dvs när hon gick framåt hade vi bara sjuor och det andra fyror. Så det är bara att träna mer och komma igen till nästa tävling helt enkelt.

Slutkommentar: När den var bra var det ganska bra och när det var mindre bra var det dåligt. (Kan säga såhär, jag känner domaren väl därav denna slutkommentar   )

Hemfärden gick också strålande körmässigt, Pica var nog helt slut för hon stod som ett ljus hela vägen hem. Väl hemma var hon jätteglad över att få komma in i sin box igen och äta maaaaat!

Är helt klart nöjd över dagen. Jämfört med förra tävlingen var denna ljusår bättre men vi måste helt klart ut och åka oftare! Träna mer på att få Pica helt igenom är också en grej, men idag kände jag att jag verkligen red inne på banan. Var inget mähä som åkte runt och satt fint helt enkelt.
Nu ska jag glo på dumburken en stund innan jag åker och fodrar (vad jag tror) 7 hungriga hästar.
På återseende!

Stort tack till världens bästa tävlingsgroom Mimmi som sköter all markservice galant!

// therre

Oj, det var länge sedan sist! Men nu ska jag ge er en härlig uppdatering om mitt liv, med mina egna ord    (med särskrivningar och allt!)

I helgen som varit har Pica gått dressyr och skrittat ut längs med vägen. Utskrittningen skedde på självaste midsommarafton i sällskap av Elin och Ganzy. En härlig liten tur på snälla och glada hästar, dom njöt båda två av att bara få traska på i eget tempo sida vid sida. Någon gubbe med kamera längs med vägkanten fotade oss hejvilt från alla möjliga vinklar. Kanske han hade fått en nya kamera?

Lördag blev det ett dressyrpass på dressyrbanan. Fortfarade rätt så hygglig att rida på, dock börjar det komma upp lite större stenar tyvärr. Men det gick ändå att rida som vanligt. Pica kändes rätt så mjuk och fin i kroppen redan från början. Red liknande som jag gjorde för Ola på torsdagen. Men hon blir lite svår i galoppen, kryper ihop och översamlar sig och blir lite orytmisk. Ett litet problem som jag fick bra hjälp att lösa under söndagens träning för Cia. Det enda som behövdes var att kicka till och väcka upp henne lite mer. Lätt som en plätt med andra ord   
Söndagsträningen blev ett lyckat ridpass, äntligen fick jag igenom Pica likadant som jag brukar få för Ola. Så nu jäklar! Fick rida en hel del på volt och jobba med att få Pica att ta i mer utan att bli lång och snabb. Öka-minska helt enkelt, ställa och böja. Lite öppna på långsidorna och sedan lite förvänd runt om fyrkantspåret. Till slut var Pica mör och fin i kroppen och travade så där bra igen. Ordentligt med tryck i baken och en fin mun, inte alls träig och disträ som hon varit innan. Får man Pica eftergiven i mun och nacke gör hon allt man ber henne om, med LÄTTHET! Men det är ju bara den där lilla tröskeln som skall kommas över och det är inte helt lätt, men vi jobbar vidare helt enkelt.
Innan ridpasset var jag nervös för att vi inte skulle ha utvecklats något sen sist, men Cia nämnde att det blivit en skillnad så det var väldigt roligt att höra. Tror även min sits blivit starkare och stabilare efter alla magövningar, för Cia behövde inte tjata någonting nästan   

Måndag, alltså igår, fick Pica en liten longering dels för att hon skulle få jobba lite utan ryttare och dels för att det var lite tidsbrist. Jobb till halv fyra och klockan sex vara ledare för Grönt Kort-kurs tillsammans med Madde. Ramlade in hela 10 stycken tävlingssugna ryttare som vill ta Grönt Kort såsmåningom. Nästa träff är på söndag och då är jag ansvarig för själva materialet. Ska bli jättekul eftersom det är TR som är i fokus och det älskar jag att lära ut! Här ska det bli 10 duktiga tävlingsryttare som kan sitt TR och vet hur man tar reda på saker.

Idag tisdag fick det bli en vila för Pica. Vaknade med huvudvärk i morse och den har sedan suttit i heeeeela dagen lång. Hoppas på att den är borta imorgon. Nu har jag inte tid att sitta här längre, uppdatera mig lite snabbt på diverse bloggar och sedan är det dags för natten. På lördag åker vi på tävling igen.

Förra årets resultat från Lindesbergs juli-tävlingar

På återseende!

// therre