Ända sedan i somras när jag fick det chockerande och hemska telefonsamtalet om Z så har jag varje gång jag läst i tidningen eller sett på tv och någon avlidit plötsligt fått ett hugg i bröstet. Man påminns ständigt om vad som egentligen hänt även om man gått vidare, så finns tanken på Z alltid omkring mig. Och jag är glad att alla mina minnen med Z är positiva :)

När man ser på tv hur någon får ett dödsbesked eller läser i tidningen om någon som råkat ut för en olycka så har man nu förståelse för hur andra känner och man får en känsla av medlidande. Man förstår vad dom går igenom nu. Förut har det alltid varit så att jag tänkt att sånt kommer inte hända mig, men det har ju faktiskt gjort det. Och efter denna sommar kommer jag alltid att uppskatta alla mina nära kära, vänner och bekanta mer.

Ibland vissa stunder kommer tårarna när ingen ser. För hon har gjort ett stort avtryck i mitt liv och mina minnen tillsammans med Z kommer ingen någonsin att kunna ta ifrån mig.

Nu till en lite mer positiv del av detta inlägg, även fast man alltid tänker på Z med ett leende på läpparna :)
Har denna vecka börjat skritta igång Famor. Har lagt upp ett strikt schema för hur igångsättningen skall gå till väga, lungt och sansat och ingen stress. Vi har ju faktiskt hela vintern på oss och som det verkar nu kommer vintern att bli lång. Idag har den riktiga snön kommit och jag hoppas den kommit för att stanna den här gången, för ska det blir slask av det här så kommer det inte bli roligt. Imorse var jag uppe hos Pärlan och vi skrittade ut på Maddes begäran, vi skulle ha travat men jag tordes inte medtanke på att Pärlan inte har några snösulor. Så det blev lite olja i hovarna innan avfärd för det håller styltorna borta en liten stund iaf. Och det var mysigt till en början att skritta tidigt på morgonen när det föll några få flingor, inga bilar eller andra ridande. Men detta mysiga avbröts när snöflingorna plötsligt började att bli väldigt många. Så min haka höll på att förfrysa ett tag.

Om en stund ska jag åka upp till Famor och skritta på honom idag igen. Det är lika roligt varje gång även om det mest är till att sitta stilla på kort tygel varvat med lång tygel.

// therre

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett livstecken från mig till ni 10-15 tappra som klickat er in här varje dag, jag ska ge er ett nytt hopp om min återkomst i bloggvärlden!   Byter bloggportal och lämnar bloggplatsen, men Therre-bloggen får finnas kvar som ett fint minne      ...

Mina dagar den senaste veckan har tillbringats i liggande ställning. I fredags när jag hoppade upp på Pican orsakade jag det värsta ryggskott jag varit med om!! Så nu med starkare smärtlindring, hjälp från massör och sjukgymnast är jag åter på benen,...

Ibland får jag sådan djupa tankar om livet och allt runt omkring,  just nu fick jag en sådan tanke...   Jag skulle vilja ha en massa, massa, massa pengar, kunna klä mig moderiktigt, kanske till och med vara en modeikon? Ha tiden och pengarna till...

Nu har jag överlevt ett ryggskott till! Skrev i lördags att jag hade ont i ryggen, tro fan det när jag på kvällen knappt kunde gå än mindre bära något överhuvudtaget. Dum som jag är (eller envis?) klättrade jag upp på Picas rygg för ett ridpass, inså...

Min rygg håller på att säga upp sig! Har haft känningar ett par dagar men kört på som vanligt ändå, det som inte dödar det härdar är ju mitt motto. Men när jag inte vågade sitta ner i sadeln i trav i torsdags och halvsatt i sadeln i fredags så bör ja...