Sen jag skrev sist har jag hunnit med tre ridpass. I onsdags red jag i ridhuset för att kunna rida lite mer ordentligt. Pica kändes lite halvmatt och hade dålig fraåmbjudning så det blev en hel del tempoväxlingar, men hon vaknade inte för det. Antingen beror det på pälsen, brunst eller att hon fortfarande var lite trött efter helgen, det var mina teorier. Så till torsdagen bestämde jag mig för att bara galoppera på hoppbanan, dels för att det är typ det ända som går att göra när banan är mer som en simbassäng än ridbana och dels för att Pica skulle få komma ut och busa lite samt sträcka ut. Skrittade fram en bra stund (som alltid!) och tog sedan tyglarna och fattade galopp. Och vilken galopp! Pica satte sig fint i fattningen och tryckte på i en stor, luftig galopp. Hon var minsann inge trött inte! Pigg som en lärka som gjorde allt för att få springa i sitt eget tempo istället för mitt. Hade tagit tränset med pelhamet för att slippa bli så hård i handen, nu kunde jag istället ta små lätta förhållningar eller bara räta upp mig så lyssnde Pica.
Efter en massa galopp i båda varv med lite skrittpaus emellanåt så gick vi hemåt igen.

Igår fredag så blev det återigen ett ridpass i ridhuset. Dock kändes det som att det kvittade för allt kändes verkligen urdåligt! Pica hängde i handen och var seg i baken. Red en hel del volter med tempoväxlingar, blandat med öppnor och övergångar. Kändes som att inget fungerade verkligen. Men istället för att bli arg så går jag bara ner i skritt tar ett djupt andetag och fortsätter kämpa på. Avslutade med att rida skänkelvikningar på hörnlinjen, varpå Ulrika nämner att hon faktiskt flyttar sig nu! Jag svarade med att det kändes skit (bad om ursäkt senare för mitt svar   )
Fick mot slutet uppleva en märklig känsla när jag red. Tyckte allt kändes så himla konstigt och skit men kom fram till att Pica nog gick riktigt bra egentligen. För när jag bytte sida i ridhuset så fick jag se i speglen hur Pica liksom vinklade in sina små bakben och trampade varje steg inunder sig. Så hon fick en massa beröm då!
Tror nog att jag måste börja lära mig en ny känsla på vad som är bra och inte bra. Så ridpasset som kändes skit var nog egentligen ganska bra, så vi är på rätt väg helt enkelt.

Innan jag åkte till stallet igår fick jag ett samtal från Andréa där hon frågade om jag ville med på utflykt till Degerfors värme och foder för att kika på lite fina grejer. Så sagt och gjort bagav vi oss dit och tur var väl det att jag tog med mig plånboken, för inte visste jag att jag skulle bli helt förälskad   När vi kom in fanns det än hängare med massa kläder till riktigt bra priser. Så jag hittade en nya rosa tävlingstopp från Schockemöhle för endast 150 kr, det kallar jag ett kap! Sen till min nya kärlek. Hade sett den redan på nätet och redan då blivit helt kär, dock tyckte jag att den var lite utanför min budget vad gäller kläder. Men dum (eller smart?) som jag var tänkte jag att jag provar när jag ändå har chansen. Öhm, trodde jag att jag skulle gilla den mindre när den satt som ett smäck på mig eller? Så ja, jag köpte en fleecetröja från Schockemöhles nya höstkollektion.

Som sagt lite utanför budget, men jag kompenserar det med tanken att den kan användas både som "vanligt" plagg och "stall" plagg. Och om jag kommer använda den? Jag kommer bo i den...  

Idag ska Pica genomgå en makeover, från pälsmonster till nakenfis. Pica har egentligen inte så tjockpäls men nog så tät och hon blir så sjukt svettig! Så nu åker den av helt enkelt. Bra mycket tidigare än andra år, men det är denna helgen som passar innan nästa tävling som är den 9 oktober. Nästa helg är det dags för en tripp till Ullared.

På återseende!

// therre