Idag var Pica värre än någonsin!   

Tror nog att den lite hårdare ridning börjar göra verkan på Pica genom att hon vet att det blir jobbigt och redan från början hittar på en massa saker för att slippa undan. Men vi kämpar på.

Har de senaste två dagarna jag ridit känt att hon inte varit sig själv, kan bero på det plötsliga väderomslaget till kyla i kombination med massa energi och protester. Tror det är orsaken men har haft funderingar om att sadeln kanske trycker, men det vore konstigt med tanke på att den endast är två månader gammal. Men jag tror nog att jag löste problemet idag.

Eftersom jag trodde sadeln blivit lite för vid fram så lade jag en teddypadd under sadeln för att minska vidden något, sedan blev det ridning. Det blev inget bättre. Började sedan fundera på om sadelgjorden kanske är för hårt spänd, då jag börjat spänna den ett hål hårdare och det är lite mittemellan som man skulle behöva ha. Är ju väldigt noga med sadelgjordsspänningen eftersom jag lyckades ramla av på en tävling när sadelgjorden inte var tillräckligt spänd.

Så jag provade att lossa den lite och då kändes hon bättre   !  Men hon var fortfarande inte som vanligt, så då tog jag bort padden. Och vips så funkade hon ännu lite bättre. Men hon var fortfarande inte som hon ska.

Hon hoppade och studsade bara när vi galopperade och ville inte gå fram alls om hon inte fick springa "fritt". Blev tvungen att fråga Lina vad hon trodde eftersom sadeltryck fortfarande fanns med i bakhuvudet. Men hon trodde på protester och inget sadeltryck. Så jag fortsatte rida på en spänd och studsande Pica.

Men inte nog med att hon hoppade och studsade, jag höll på att ramla av! Inte en gång, utan två! Någon öppnade dörren till cafeterian samtidigt som någon skramlade med soptunnelocket, då gick det fort kan jag säga.   

Så jag vet nu inte hur det ska gå på söndag på KM-dressyren, herregud! Antingen så kommer vi galoppera på stället eller så kör vi sken-galopp. I nuläget har jag inga som helst förhoppningar för några bra resultat, men vi ska vara med vilket som.

Så med dagens ridpass fick jag ju träna på att sitta kvar, det var ingen bra träning för min ond rygg och klämda nerv. Ont som satan, men då kan man ju inte sluta att rida för då behöver man ju verkligen rida och ta igenom allt. Så där har vi ju problem nummer två inför söndagens tävling, jag klarar ju inte av att rida henne aktivt mer än 3 minuter. Men jag får helt enkelt bita ihop de fem minuterna.

Har iallafall fått en tid hos läkaren på tisdag för att kolla upp mitt problem, hoppas han har ett bra svar.

Läste tidigare idag gamla blogginlägg från i våras och jämförde med nu och de i våras lät mycket mer positiva än vad de gör nu. Men det kanske är så det är, inläggen präglas efter hur man mår.

Nu ska jag fortsätta med maten här hemma.

På återseende!

// therre