Alla har vi svagheter och styrkor som yttrar sig i de "problem" vi dagligen möter. Men det är inte förrän man kan acceptera/erkänna sin svaghet som man kan förvandla den till en styrka. Luddigt? Ja, det kan det nog vara men jag hoppas ni förstår mitt budskap.

Jag har många svagheter men också många styrkor. Jag är t ex bra på att lyssna på andra, lösa problem eller hitta nya lösningar i de flesta fall. Men ibland kan det även vara en svaghet hos mig, när jag stöter på ett problem som jag inte kan hitta någon lösning till, då kör det ihop sig totalt för mig och jag får som panik för att jag känner mig "instängd" och inte kan tänka "outside the box". Det är vid de tillfällena man behöver någon att kunna diskutera sitt problem med.

Mitt senaste problem har varit att Pica den senaste tiden inte känts som hon ska och jag har inte kunnat hitta någon lösning. Hon är ett sto och de kan man liksom inte bara säga åt och sen är det bra. Eftersom Pica även är utav den mer "extrema" sorten så behövs det verkligen från mig att jag ligger ett steg före hela tiden.

För att lösa det problem jag trodde det var, dvs vänster sida i kombination med jätte oliksidghet pga min konvalecens, lät jag Åsberg rida henne för att se om hon kunde se vad som var problemet. Hon tyckte inte att Pica var mer oliksidig än någon annan men hon tyckte att Pica var mer "fast" i högersidan än vänster. Ett ljus tändes i mitt huvud och jag hörde Olas röst från en träning där han sa samma sak. Åsberg påpekade även att Pica verkligen är ett sto och då krävs det att man alltid ligger steget för och är smart för att snabbt kunna hitta lösningar på kommande problem. Åsberg sa även att Pica inte tyckte om när man blev för fast i handen, utan då kunde hon känna att det började koka lite mycket i Picas hjärna.

Alltså så är problemet inte att Pica är "fast" i vänstersidan utan det är bara jag som förtillfället tycker det då jag är svagare där pga av ryggen. Problemet ligger i att jag ibland kan fastna lite väl mycket i handen, då pratar vi inte ryck och slit eller hårda tygeltag, utan att jag blir lite för fast med handen istället för att ha lite mer rörelse. Jag håller helt och hållet med Åsbergs slutsats och vet att jag har en svaghet (återigen man måste kunna erkänna sina svagheter för att förändra dem till styrkor) med att ibland fastna lite väl mycket i handen.

Så idag när jag red tänkte jag mycket på att ha rörelse på bettet och vara mjuk och följsam och vips Pica var jättebra! Åsberg som kikade lite medan hon red Lillan sa att Pica aldrig gått bättre och att det syndes att jag red annorlunda, det värmer att få höra det, TACK!

Så nu ska jag jobba med min svaghet för att förbättra den till en styrka. Det är som ett pussel att rida, man behöver verkligen alla pusselbitar på rätt plats för att lyckas!

Långt inlägg med förhoppningsvis ett innehåll som kan få andra att tänka på sina egna svagheter och förbättra dem till styrkor.

På återseende!

// therre