Lördagens tävling blev återigen katstrofal! Hela veckan har ju iofs varit en skitvecka med tappskor och ryggont, dåliga ridpass osv. Men vi åkte mest iväg för att få mer rutin.

Påväg mot Gyttorp får jag stanna mitt på vägen, då det inte finns någon väggren eller annat ställe att stanna på. Pica levde rövare i transporten. På med varningsblinkers och ut ur bilen, in i transporten. Där står hon som ett ljus och tittar på mig och undrar vad jag gör där. Själva orsaken till hennes sprattelfestival var att hon tagit av sig ett transportskydd. Så det var bara att sätta på igen och sedan åka vidare med en stillsam häst där bak.
Kom fram till Gyttorp i god tid och hann byta om, äta en macka och lugnt lasta ur och greja, absolut ingen stress överhuvudtaget. Sen blev det framskrittning och framridning.
Framridningen skedde utomhus eftersom att min första klass skulle gå på utebanan. Helt katstrofal! Pica lyssnade varken på skänkel eller hand. Var bara vrång och studsade mest när vi skulle galoppera. Inget kändes bra.
Gick ned till collectingringen vid banan och red runt mestadels i galopp och lyckades väl få henne lite bättre framåt. Men sen...

Inne på banan så valde Pica att sätta till vrångsidan till ordentligt! Två galoppinslag i första mellantraven, skänkelvikningarna var jag riktigt bestämd och tryckte till så hon minsann fick flytta sig ordentligt, sket i om det blev bakdelen före eller vad som. Flytta på sig för skänkeln var mitt mål helt enkelt. Lyckades ändå få 6 på båda så något bra blev det ju. Sen kom lite skritt som var det som funkade bäst i hela programmet. Galoppen blev helt katastrofal! Avbrott och byten, hopp och studs. Fick sätta tillbaka henne kraftigt mitt i mellangaloppen för att hon bara drog iväg. Så hela vårt program består av betyg alltifrån 2 till 7 och slutresultatet hamnade på 50 % och absolut sist i klassen, hela 5 % efter den som kom näst sist. Men, men vad ska man göra?

Tur var väl att vi skulle rida en klass till. Pica den lilla filuren fick gå in i transporten mellan klasserna och där står hon snällt som ett lamm och sitt äter hösilage. Hon är en liten djävul ibland alltså   

Framridningen till den andra klassen var ljusår bättre än första! Det var som att sitta på en helt annan häst. Nu gick det att diskutera saker och ting istället för att få mothugg direkt. Stundtals kändes hon riktigt fin!
Inne på banan, som denna gång var i ridhuset, kändes hon kanonbra innan jag började programmet. Gjorde en helt superb galoppfattning, säkerligen minst betyg 7 om den varit i programmet. Men själva programmet då?
Mjo, det gick klart bättre än första. Dock riktigt grova missar på de flesta koeffcienterna. Vi gjorde bl a en jättefin hoppelihoppstuds serie i galopp där det skulle vara skänkelvikning undan högerskänkel. Sen lyckades vi med konstycket att inte visa någon förvänd galopp, mer än två steg. Utan visade istället en hoppelihoppstuds serie igen, belönades emd betyget 2. På samma punkt fast i motsattvarv klämde vi till med betyget 7, alltså skiljde det 10 poäng mellan dessa punkter. Men, men what to do? Slutresultatet blev 52 % och återigen sist, såklart! Pendlade återigen mellan betygen 2 och 7 rakt igenom. Kände mig dock riktigt, riktigt nöjd med en sak i programmet och det var en bakdelsvändning som jag verkligen kunde känna att den blev riktigt, riktigt bra   Fick betyg 7 på den.

Bild från annan tävling

Trots att det inte blev någon bra tävling så känner jag ändå att jag "vann". Pica fick efter sin första vrång-klass gå en till klass där hon liksom "släppte till" och lyssnade på mig. Sen känner jag mig nöjd med att jag red istället för att bara sitta fint, trots att allt blev pannkaka. Sen lyckades vi ju faktiskt få till ett mer jämnt resultat i båda klasserna, haha   

Nu är det bara att träna mer hemma och komma igen på nästa tävling, alla har svackor även proffsen!

På återseende!

// therre