Ibland funderar jag på vad jag skulle vara för person om jag inte hade börjat med hästar? Vad skulle jag syssla med? Jag har ju tidigare sysslat med både orientering (som jag faktiskt tyckte var skoj!), slalom, fiol(why?), drill (ni vet med sån pinne), simhopp (hopp-style: Spiken från ettans trampolin!). Men jag slutade ju med allt detta eftersom det tog så mycket tid från just stallet. Men säg att jag inte hade börjat med ridning vid 4 års ålder, vad hade jag gjort idag då?

Jag kan ju börja med att säga att jag fortfarande hade haft lika sjukt långt och ostyrigt hår som idag.

 
Här är en bild från när jag är typ 17 år....(oj jag är ju nästan gammal!!)

Sen hade jag fortfarande gått naturvetenskaplig linje på gymnasiet och åkt på studentresa till Ayia Napa, där vi hade sjuuukt roligt! Kanske hade jag umgåtts mer med dem än vad jag gör idag? Visst så träffas vi ju en del ändå.

   
Ayia Napa med Sofie   

Efter att jag hade slutat gymnasiet då, vad hade jag gjort?  Kanske hade jag haft bättre betyg än jag hade och faktiskt försökt förstå fysiken mer än vad jag gjorde. Då hade jag nog gått på Chalmers idag och studerat till Byggingenjör. Hade varit så där ultra-smart som en av mina bästa kill-kompisar är! Eller? Vet inte om jag faktiskt skulle ha varit så mycket smartare utan hästar i och för sig, dom har ju liksom gjort att man kunnat koppla av lite mer. Men något jag skulle ha haft är nog lite mer pengar   För alla vet ju att hästar kostar pengar, många pengar!
Men vad hade jag haft för hobby då? Promenader = för tråkigt, gym = instängd, böcker = för mycket stillasittande. Har verkligen ingen aning om vad jag gjort om jag inte hade haft hästarna! Men det kanske är som min bästa barndomsvän Jenny sa en gång: Du utan hästar är ju inte du! Och kanske hon har rätt?

Något jag vet är i alla fall att jag inte hade träffat mina bästa kompisar utan hästarnas hjälp.

 
Tre apor...

Hade inte åkt till Falsterbo den där sommaren och upplevt Köpenhamn i spöregn. Där vi även väntade i över en timme för att få äta på det bästa stället som finns: Hard Rock Café!

 
Regn, regn, regn...

Hade ju aldrig fått uppleva:

...alla roliga stunder under tiden som årselev på ridskolan,

...den där härliga känslan av frihet när man galopperar så fort så det pirrar i magen,

...känslan över att få känna sig som ett med hästen,

...blod, svett och tårar och fått känna att det verkligen var värt det,

...verkligen aldrig fostrats så bra som jag gjort,

med hjälp av dessa hästar!

Och nu vet jag inte vad detta inlägg blev för något som en fundering och reflektion över livet eller som en hyllning till hästen, man får bestämma själv helt enkelt!
Jag får så mycket ideér till en massa som inte är hästrelaterat just nu, men det känns ju så tråkigt att skriva om att idag borstade jag Pica sen smörjde jag hennes lårkaka och sen fick hon betfor. För det är ju så som mina dagar ser ut nuförtiden. Men snart hoppas jag att jag får rida på mina fina fina häst igen!
Idag ska vi göra något så vågat som att ta en promenad i ridhuset, den första på över en vecka. Spännande och se om hon ska vara på alla fyra eller om hon ska vara i luften.

På återseende!

// therre