Då så har Pica fått en diagnos igen, vilken lättnad det är att veta orsak till märkliga beteenden! Kanske ska bli beteendevetare på häst istället för människor?

I tisdags så skedde det! Pica lastades i lånad transport (Tack Kristina och Madde J!) med hjälp av Madde J som även agerade stödperson, lasthjälp och sällskap. Tusen tack! Resan mot Karlstad gick fint, lite hetsiga lastbilar som alltid men i övrigt smärtfritt. Pica var väl inte helt tillfreds där bak i transporten utan gungade lite emellanåt, skrapade med hovar, steppade runt. Sen blev det alldeles stilla en stund och då funderade jag på om hon dog där bak, men tänkte att det visade sig nog när vi kom fram. Dock var Pica alldeles vid liv och visade detta ordentligt genom att bli helt galen där bak när vi svängt av motorvägen så vi fick panikstanna med varningsblinkers! Men Pica var bara förbannade på att hon skulle behöva stå därinne så länge. Strax därefter fick hon komma ut och in i en box på ATG kliniken (eller heter den något annat nu?).

Bild från annat tillfälle

Väl inne så fick jag träffa dagens veterinär (som var super bra!). Berättade mina problem, visade de filmer jag filmat med Iphonen och sen fick Pica komma ut på gången. Veterinären klämde igenom hela henne men inget konstigt där, Pica stod helt still! Hon måste slagit i huvudet när hon levde rövare i transporten? Efter en visitering av häst så sa veterinären: Hon har nog fått en nervskada här vid lårkakan. Den här lilla svettfläcken (storlek 1-2 cm) är en indikation på nervskada. Antingen är det så att nerverna håller på att reparera sig eller ligger i kläm. Och eftersom det gått så kort tid går det inte att uttala sig om det är en permanent skada eller något övergående. Men detta kan ta flera månader!

Sen böjde han både bakbenen för att se så det inte var något skadat inuti kroppen. Det benet som inte är skadat böjdes utan problem, det skadade lite mer motstånd. Men helt ohalt! Även helt ohalt när Pica fick sprätta runt ute på parkeringen i longerlina.  Så Pica fick kortisonspruta i halsen och ska få två stycken till hemma. Sen sa veterinären att han hört att B-vitamin skulle vara bra vid denna typen av skador, men kunde inte säga om det var sant eller ej. Men tyckte jag skulle prova eftersom det inte är till någon skada för Pica.

Så efter det gick Madde och jag bort till Färjestads rid och trav för att kolla på fina grejer. Vi köpte inget hästigt överhuvudtaget. Vi tyckte det var onödigt eftersom jag inte ska rida på obestämd tid framåt och Madde ska inte heller rida men av andra skäl. Jag köpte bara en flaska B-vitamin.
På väg tillbaka hade jag fått sms av Ola som undrade vad de sagt om cystor på äggstockarna och jag som helt glömt bort den teorin frågade direkt när vi kom tillbaka till kliniken. Som tur var min veterinär "ledig" just då så eftersom vi ändå var inne där så ultraljudade han Picas äggstockar och livmoder. En mycket spännande och intressant stund! Pica hade en äggstock som var onormalt stor för säsongen, men med tanke på att hon just visat brunst-beteende i förra veckan var det inget konsigt. Veterinären hittade en större äggblåsa som antagligen var på väg att släppa, men kunde ju såklart inte säga säkert. Men han tyckte inte det såg onormalt ut iaf, så det var ju skönt!

Sen lastade vi en lite halvgroggy häst och åkte hem. Pica stod av förklarliga skäl som ett ljus hela vägen hem. Duktig häst! Väl hemma var hon jättehungrig!!

Fick chans att använda detta finfina täcke under utflykten  

Så nu är det alltså bara väntan som gäller. Lårkakan är ju fortfarande inte helt utläkt utan påbörjar nya intervaller med förhårdnad som mjuknar varje vecka. Jag hoppas att Pica blir helt återställd igen, men kan som sagt inte göra så mycket mer än att vänta. Jag har insett under denna konvalecens att jag ska sluta vara emotionell så fort hästen är sjuk, det löser ju inte direkt några problem, eller hur? Så jag har börjat med min nya inställning: Positiv till motsatsen bevisas! Men därmed har jag heller inte satt upp Pica på en pidestal i hopp om att hon kommer bli helt bra utan jag väntar och ser vad som händer. Är man för positiv när det gäller skador så är det så långt fall ned till botten när det blir negativt, det har jag lärt mig av egna erfarenheter. 

Så det blir rörelse för hand så länge Pica tycker det känns okej i fortsättningen  

Positiv till motsatsen bevisas, mina nya ledord här i livet   

På återseende!

// therre