Idag red jag ett splendid pass på Pican. Tänkte liksom övriga pass den senaste veckan, låg rund form! Det har fungerat fint. Idag satte jag fokus direkt på att få henne låg, rund och avslappnad. Det gav resultat vill jag lova! Fin fint i traven och de första galoppsprången var helt magiska, fick till den där magiska känslan av att ha hela Pica framför mig. Såååååå härligt!
Men sen då?! Vad gör man när hästen känns så bra? Jag vet tamej tusan inte! Jag blir så fruktansvärt passiv i min ridning, fipplar för mkt med handen så hon tappar ju bjudningen. Jag hatar när hon går så här bra och jag inte har någon som ser mig och kan säga vad jag ska göra för att bibehålla känslan. Bibehålla rätt takt, rätt tempo, rätt "samling". Jag är för okunnig i dessa situationer, har för lite erfarenhet helt enkelt. Vill bara kunna spinna vidare och få det hela ett snäpp till. Men för det krävs det att jag kan få henne så här bra även på träningar. Ett plus är ju att jag faktiskt börjar få henne så här bra när jag rider själv, då kommer det ju bli lättare att få fram samma på träning och därigenom kommer jag ju få lära mig hur jag ska rida i dessa lägen! Perfekt, I´m going to utvecklas!

Från ridpass till åsikter. As usual har jag tydligen klättrat över gränsen för att vara "svensk". Genom gårdagens inlägg lyckades jag återigen få en "arg" kommentar från återigen en anonym person. Fine, jag var väldigt "osvensk" och utnyttjade min rätt att i skrift uttrycka min egna åsikt. Tror det är en svensk grundlag till och med. Jag skrev mest av mig för att jag blir så chockerad och skrämd av verkligheten.

Så min nästa fundering är helt enkelt: Om man kommenterar anonymt för att man tycker motsatsen, känner man sig då träffad? Har jag lyckats kom åt någon individs svaga punkt?
Något att fundera på helt enkelt. Jag tänker då inte spinna vidare på ämnet nämnvärt mycket. I am who I am and I´m proud of it! Jag må bli hatad och inte så omtyckt men vad gör det?

Hästvärlden är en skitvärld där alla älskar att hata varandra, snacka skit om varandra och vara avundsjuka på varandra. Men den är ändå bra härlig för man träffar så många trevliga och positiva hästmänniskor med en sund inställning till allt vad hästar och ridning innebär.

Tack för mig, igen!
(Ser redan fram emot nästa arga kommentar!)

Nej, nu ska här läsas bloggar. Imorgon vaknar jag upp till en ny dag, sista tentapluggsdagen. Tentadags på lördag igen, varför lördagar? Vill dom plåga oss ännu mer? Den frågan kommer nog förbli obesvarad. Och som avslutning, låt mig få vara lite osvensk istället för att bli upprörda!

På återseende!

// therre