Igår var det så dags för lite träning igen, Cia-träning. Jag var glad över att jag faktiskt gjort min läxa till den här gången, nämligen att få Pica mer lösgjord och rundare i formen. Cia undrade vad jag hade gjort, om jag hade tjyvtränat! Hon tyckte hon såg braaaaa mycket bättre ut den här gången än förra.
Fick rida mestadels på volt, få Pica att inte maska genom att jag inte ska maska. Jag måste komma till mycket bättre ridning nu. In med underskänkeln intill hästen och rida mer, mer, mer. Slut med mask-ridning!
Fick lära mig att jag inte ens kommer åt Pica med min vänsterskänkel mer än om jag skulle kicka till henne och att både Pica och jag måste lära oss att variera oss i både form och tempo samt att ryttaren (JAG!!) måste sluta "gå på tygelen". Upp med huvudet och blicken, då hamnar jag automatiskt mer rätt i sadeln. Har en fruktansvärd tendens till att krulla ihop nacken när jag rider och jag kan säga att det känns efter vissa ridpass.
Fick till riktigt fin galopp igår, runda, stora och härliga språng! Det bästa med hela ridpasset var nog att vi fick rida skänkelvikningar, en åt varje håll, och det var skänkelvikningar! Kände när jag red undan för höger skänkel den där härligt taktmässiga känslan, underbart!

Idag när jag kom till stallet möttes jag av ett svullet bakben, gårdagens sår som, jag hittat, hade gett en svullnad. Det är som tur var bara två små ytliga skärsår i "karledens kant", ser ut som att hon har fastnat i något.

  
Man kan se här på framsidan att det ser ut som om hon fastnat i någon sorts "snara"

Men det är inte så konstigt eftersom att några hästar bröt sig ut ur sin hage igår och tydligen hade skoj med att pajja mer staket. Så hon har säkerligen fastnat i tråden då. Men ingen större fara, gjorde rent med varmt vatten och pillade bort allt torkat gojs, sen såg det fin fint ut och fick vara helt rent från smörjor och dylikt. Varmt vatten och "självläkning" fungerar bäst tycker jag!
Så dagens tänkta longering byttes snabbt ut mot lös-galopp och bus i ridhuset, hon såg inget halt ut eller så iaf. Får se imorgon hur allt ser ut, hoppas på stor förbättring.

Nähäpp, här kan jag ju inte sitta hela kvällen. Läsa några bloggar och sedan lite tv. Har börjat på min årskrönika för 2010 som jag kommer fixa som ett tidsinställt inlägg på nyårsafton, för jag är ju inte hemma då. Nyårsafton=årskrönika that´s it!
På återseende!

// therre

 

Pennelina

29 december 2010 20:58

Det är lätt att nicka till när man rider dressyr, har tänkt på att man borde videofilma sig själv lite oftare.

Har lärt mig massor om min hållning på scenen på det sättet. Är inre bara i sadeln man kurar, ser du ;-)

Inte kul med sår och skador... håller på att skola in en ny ranglåg häst i flocken, så jag håller andan varje dag.

Idag fick jag upplogat en ridbana ute på vallen... så imorgon ska jag se om det fungerar :-D

Kramar från mig <3

http://pennelina.blogspot.com

Therese

29 december 2010 21:40

Ja det borde man verkligen göra! Då ser man så bra vad tränaren menar.
Ojdå! Min ska snart få gå med ett nytt sto i sin hage, kan bli spännande. Hoppas på att det blir lugnt både hos mig och hos dig :)

Hoppas, hoppas du kan rida!
Kram kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett livstecken från mig till ni 10-15 tappra som klickat er in här varje dag, jag ska ge er ett nytt hopp om min återkomst i bloggvärlden!   Byter bloggportal och lämnar bloggplatsen, men Therre-bloggen får finnas kvar som ett fint minne      ...

Mina dagar den senaste veckan har tillbringats i liggande ställning. I fredags när jag hoppade upp på Pican orsakade jag det värsta ryggskott jag varit med om!! Så nu med starkare smärtlindring, hjälp från massör och sjukgymnast är jag åter på benen,...

Ibland får jag sådan djupa tankar om livet och allt runt omkring,  just nu fick jag en sådan tanke...   Jag skulle vilja ha en massa, massa, massa pengar, kunna klä mig moderiktigt, kanske till och med vara en modeikon? Ha tiden och pengarna till...

Nu har jag överlevt ett ryggskott till! Skrev i lördags att jag hade ont i ryggen, tro fan det när jag på kvällen knappt kunde gå än mindre bära något överhuvudtaget. Dum som jag är (eller envis?) klättrade jag upp på Picas rygg för ett ridpass, inså...

Min rygg håller på att säga upp sig! Har haft känningar ett par dagar men kört på som vanligt ändå, det som inte dödar det härdar är ju mitt motto. Men när jag inte vågade sitta ner i sadeln i trav i torsdags och halvsatt i sadeln i fredags så bör ja...