Denna dag skulle ha börjat med en PW, men när jag öppnade persiennerna och såg att regnet vräkte ner så gick jag istället till datorn och översatte en enkät från engelska till svenska som behövs i grupparbetet på psykologin. Sen frukost, läste sedan ett kapitel i psykologiboken, sen fick jag sms från Malin att det var fika dags.
Väl hos Malin får jag träffa supergullig och helt gaaaaalen kattunge! Den använde mig mest som klätterställning tror jag. Hängde i mina ben, armar och klättrade på ryggen. Men den var så jäkla söt!

Lilla Sprätt (ja den heter så!) provade att vara "väskmaterial"

Efter allt ståhej blev hon helt slut, bedårande söt!

På kvällen har ju befunnit mig i stallet. Pica skulle ju ridas efter två dagars lugn. Kan säga att det inte var ett strålande ridpass. Pigg, springig, spänd, statisk är bara några ord som kan sammanfatta det hela. Höll på att bli tokig och fick säga åt henne ordentligt några gånger när hon inte lyssnade på förhållningarna. Men istället för att bli arg så tänkte jag att ska hon springa och ha sån här energi ska hon få jobba också. Så framåt i förvänd galopp på volten där hon fick jobba på en stund, sen blev hon bra mycket lugnare. Så det gäller att klura istället för att bli arg. Men nu blir ju jag aldrig så arg när jag rider att jag ger upp utan jag biter ihop och försöka lösa problemen. Har faktiskt bra varit helt förtvivlad när inget har fungerat två gånger, den ena gången var förre hösten när jag hade sjukt ont i ryggen och Pica bestämde sig för att bara studs på stället. Jag erkänner att jag då blev rädd! Så en dag när jag red och hon bara höll på, allt jag trodde var att Pica hade ont någonstans. Men vid rätt ögonblick så dök Ola upp och kunde ge mig en snabb lektion. Jag kan väl erkänna att jag bröt ihop av förtvivlan när han kom, men det gick över sen när jag fick upptäcka att allt som krävdes var lite konsekvent och bestämd ridning. Stackars Stefan som var med måste trott jag var värsta psykfallet, det var ju första gången han såg mig rida då! Haha, komiskt! Den andra gången jag varit förtvivlad var på senaste hemma tävlingen när ingenting fungerade och alla vet ju hur det gick, så att säga.

Men idag lyckades jag lösa problemet hyfsat, dock var det ju långt ifrån bra! Men vi jobbar vidare imorgon helt enkelt. Då ska jag tillbringa min dag med att följa med som lasthjälp när Andréa ska åka till Karlstad ATG för att kolla tänderna på Mojje. För besväret bjuds jag på frukostmacka på vägen in och ett besök i Färjestad-shopen, där inne får jag dock betala det jag vill köpa   

Avslutar med en härlig vinterbild från den snö som kom, sågs och försvann på en dryg vecka, hoppas på att snön återvänder lagom till jul igen.

Pica och jag var först med att "förstöra" den orörda snön.

På återseende!

// therre

Tävlingsforum igår, lördag, och dressyrclinic med Lussan idag, söndag, inspirationshelg kan man kalla det!

Gårdagen började med fika inne på Scandic, därefter var det en dam från Ridsportförbundet som pratade om hur man gör för att utveckla sin tävlingsverksamhet. Intressant men kändes ändå inte riktigt rätt eftersom hon pratade mestadels om "proffesionella" tävlingar och vi i vårt län anordnar ju mest lokala och regionala. Men ändå väldigt intressant om hur tänket i att anordna tävling ändå bör vara samma.

Därefter fick man lyssna på en "debatt" med några tävlingsryttare i länet. De fick frågor ang hur de tycker tävlingar bör anordnas, vilka tävlingar de väljer och varför. Det var väldigt olika men kul att ändå höra att det inte är pengarna som lockar utan faktiskt vilka klasser man har och hur standarden på tävlingen är, bra standard = väljs först om det är liknande tävlingar samma helg även om det kanske blir dyrare. Det är ju något att tänka på.

Sen blev vi indelade i grupper för att diskutera och utbyta idéer kring tävlingsarrangemang. Det var väldigt nyttigt att få sitta ned och bolla idéer i hur man tänker, funktionärsbiten, säkerhet och varför man har de tävlingar man har, nytänk vad kan bli bättre i framtiden? Därefter fick en "rapportör" från varje grupp (åtta totalt) gå runt i alla grupper och informera om vad dennes grupp kommit fram till i tre stycken frågor som rörde: Funktionärer, hur man behåller och hur man rekryterar nya. Hur man kan underlätta tävlingsarrangemang. Hur man kan "öka" standarden för ryttarna.
I min grupp blev jag rapportören och fick gå runt i alla de övriga sju grupperna och säga vad min grupp kommit fram till. Efter två grupper började det bli rätt tjatigt att säga samma sak om och om igen. Men en väldigt nyttig övning!

På eftermiddagen var det "föreläsning" med Lennart Lindelöw och jag må säga att jag kommer inte ihåg ett enda ord! Har aldrig varit med om tråkigare människa, han satt på sin stol och pratade samtidigt som han visade lite bilder på sin dator. Ingen powerpoint-presentation eller what so ever! Tur vi kunde roa oss vid vårt bord ändå. Han må vara en väldigt duktig tränare och banbyggare men föreläsa ska han nog inte göra.

Efter det åkte vi alla till Karslunds ridhus och såg på tre duktiga hoppryttare som hoppade lite olika linjer. Både lätta och svåra, men inget ser ju svårt ut när det är nästintill proffs som rider. Hur tänkte dom då? Men det är alltid kul att se duktiga ryttare rida.

Idag söndag hade jag först utsläpp av alla 27 hästarna, sen fixade jag åt Pica och Putte innan jag åkte hem för frukost. Vid 12 åkte vi mot Örebro igen, det vankades dressyrclinic med Lussan. Kanske inte så mycket "röd tråd" i det hela, men jag känner ändå att det gav något för vissa bitar kan jag ju relatera till mig själv och min egen ridning. Fanns en helt gaaaalet snygg ponny, den var som en stor häst! Sen fanns många andra fina hästar och Lussan verkade vara en bra tränare. Noggrann i sina instruktioner och noggrann med att "eleverna" gjorde helt rätt innan de fick avsluta övningen. Henne skulle jag lätt rida för om jag fick chansen! Hon var ju min stora idol när jag var liten, det var ju Lussan och Walk on Top på den tiden. Sen att hennes nästa stora häst var Guiness gjorde det ju inte sämre. Hon är väldigt duktig helt enkelt!

Lussan och Walk on Top

Kom väl hem idag ca halv sex, något snabbt att äta innan jag for till stallet. Pica vilade igår och kunde därför inte vila idag med, det är ju tävling om en vecka. Rida ville jag inte eftersom min koncentration inte skulle vara den bästa och för att få ett bra ridpass ska allt klaffa och det kände jag att det inte skulle göra. Så det blev ett longeringspass helt enkelt. Det gick fint! I början var hon racer-Pica, men när hon väl slappnat av så lyssnar hon prima och blir riktigt fin.
Efter det gjorde jag klart allt och for sedan ut till Linnebäck där jag skulle hjälpa Andréa och åka med Mojje till ridhuset så han kunde få rasta sig lite. Hela vägen från Linnebäck till ridskolan så hade jag bio i bilen. Ögonen fästa på den lilla bildskärmen som visade lilla Mojje i transporten! Fan så häftigt! Ska bli kul att åka med Pica på söndag och få chans att se hur hon är i transporten. En sådan kamera ska jag med skaffa mig i framtiden, en sorts trygghet. Men den som kör bör nog hålla ögonen på vägen för den största tryggheten, haha!

Nej, nu gott folk är klockan mycket. Snart sovdags.

På återseende!

// therre

Jag har sagt det förut "Idag kändes det kanon! Traven var superfin! Taktmässig osv, bla, bla,bla" Bullshit! Vad har jag haft för känsla egentligen? Idag snackar vi riktigt jäkla tryck i traven. Jag har aldrig någonsin känt en sådan känsla bara föreställt mig hur det kanske känns. Men en sådan känsla får man ju inte gratis utan det krävs en jäkla massa ridning och svett!

Dagens träningen blir placerad i en av de bättre facken, inga konstiga krumelurer eller spektakel utan bara ren ridning. Övergångar, trav-skritt, trav-galopp, galopp-skritt. Och att man kan få sådan feeling av sådana enkla övningar. Det behövs verkligen inte en massa öppnor och slutor varje dag för att få hästen harmonisk och lösgjord. Utan egentligen bara konsekvent ridning och noggranhet i det man gör helt enkelt.
Fick som alltid lite skäll av Ola. Jag MÅSTE, verkligen måste sluta titta på andra och enbart se mig själv. SLUTA jämföra och SLUTA överdriva/överrida och överanalysera allt jag gör. Simpla grunder i ridvärlden men som jag har väldigt svårt för. Börja tänka "JAG KAN!". Men jag ska träna på det helt enkelt.

Nu till dagens känsla. Fick rida på volt i alla tre gångarter, skritt, trav, galopp. Övergångar, ställa igenom, hitta rätt tryck, ner i skritt bakdelsvändnings-tänk och vända runt, framåt igen, hitta tryck. Sen blev det som i Triss-reklamen "Plötsligt händer det!". Ola säger att jag ska rida lite till och då kommer det. Känslan av hur trycket i bak går genom ryggen, via handen upp genom hals och nacke till en eftergift, bogarna och frambenen liksom upp och fram. Den där "knyckiga" känslan som man kan se på riktiga dressyrhästar på tv, så man föreställer sig att det ska kännas. Pica liksom bara flög fram med sådan lätthet men ändå så kraftfullt. Mäktig känsla! 

  
Okej, Totilas kanske inte var rätt att jämföra med, men bara för att illustrera känslan liksom   

Men bara i höger varv, i vänster är hon fortfarande inte riktigt lika loss som i höger. Men efter att ha sett/känt vad som finns i höger så finns det ju även i vänster varv. Riktigt häftigt att få känna på den där känslan som man kan se hos de där stora dressyrstjärnorna.
Jag har ju aldrig fått sitta på någon sån där riktigt, riktigt lösgjord häst som rör sig genom hela kroppen. Jag har liksom ingen erfarenhet av hur det ska kännas "på riktigt" liksom. Pica är ju egentligen den enda riktigt bra hästen som jag ridit. Så det är ju lite extra roligt att det var just på henne, min häst, som jag idag fick känna känslan. Och just den där känslan att "Jag kan!"

Kan fortfarande känna känslan av hur det kändes just där och då, samt att det höll i sig även efter en övergång trav-skritt-trav. Men det krävs som sagt ridning, riktig jävla ridning! Det är inte lätt och det gäller att hålla tungan i rätt mun så att säga. Men det är väl de här ridpassen man kan leva på så länge!

Ja, dagens stall är gjort. Snälla Emma fixar "eftermiddagsjobbet", betfor, hötuss, sätta på täcke och kolla vattnet åt Pica. Jag ska istället ägna mig åt att plugga eftersom helgen redan är fullsmäckad med vad jag tror är rolig aktivitet. Ska iväg på "Tävlingsforum" som distriktet anordnar där man ska få höra vad några tävlingsryttare tycker och tänker om tävling, idéutbyte mellan klubbar och sen ska Lennart Lindelöw hålla någon sorts hoppgrej. På söndag är det dressyrclinic med Lussan Nathorst, "Från träning till tävling" är temat typ. Tror nog det kan vara intressant.

Nu blir det till att laga lite mat och luncha tillsammans med mina vänner i "Beverley Hills", varför görs inga sådana bra serier längre?

På återseende!

// therre

Sent på kvällskvisten och jag lovar en bättre uppdatring imorgon. Pica var fin i höger och oböjlig i vänster, eller är det jag som är det kanske? Vilket som tränar vi imorgon och då ska jag be Ola säga allt jag gör fel istället för allt som jag ska göra rätt. Psykologen behöver inse sina problem!
Bjuder på en helskön låt med en helt sjuuuuuuk video, watch and enjoy!

Nu blir det bingen, god natt!
På återseende!

// therre

Jag sa i måndags att jag ville ha snö så man kunde rida utomhus. Vad händer under gårdagen då tro? Snöstormen drar in och hela dagen är det verkligen snöstorm, stackars som dom inte satt på vinterdäck. Eller är dom dumdristiga eller optimistiska och trodde snön skulle vänta? Nåväl, folk körde som idioter ändå på E18 mot Karlskoga, de måste ha väldigt fina vinterdäck som kan åka i 100 km/h på snöig väg och 100-200 m sikt. Sikten var verkligen urusel och jag kan säga att jag var glad över att få sitta i baksätet och slippa vara den som körde.
I morse när jag vaknade hade det kommit ännu mer snö!

En härlig morgon i  september

Ca två månader senare (idag!)

Måste väl erkänna att snön kom lite för tidigt, men den är säkerligen snart bortsmält igen då det ryktas om varmare väder i helgen.

Pica har känts som vanligt igen i två dagar. Att Madde fick rida i förra veckan gjorde nog susen för oss båda. Hade nog hamnat i en "ondcirkel" där jag fokuserade för mycket på detaljer istället för helheten. Men nu känns allt mycket bättre med ridningen igen. Ibland behöver man en paus från ridningen och låta någon annan sitta upp och känna så att man kan få ett nytt perspektiv liksom.
I måndags begav jag mig ut på hoppbanan, med förhoppning om att det inte var stenhårt än. Fel hade jag, skrittade runt en stund men insåg snabbt att det inte var någon idé. Så in igen, påklädd för uteridning med tjocka vantar, enbart skor och raggsockar. Det blev rätt varmt! Men vi red en snabbis och jag bara kände lite på henne. Var mest arg för att jag i början av passet kände av någon nerv i kläm, men det försvann när jag blev varmare i kroppen.

Igår så red jag inne igen, snöstormen hade ju tagit över ute kan man säga! Gissa om jag älskar att stå nära ridhus och älskar ännu mer att ridhuset sitter ihop med stallet så att det bara är att kliva in när det är busväder? Me love ridhus!
Ridpasset började väldigt bra! Var noga med att hon skulle placera alla sina fyra ben under kroppen, traven kändes väldigt fin där hon var ihop och härligt taktmässig. Lite skänkelvikningar ut med långsidan varvat med arbete på volt. Hela tiden med samma fokus och det kändes så lekande lätt att rida, första gången på länge! Sedan kom vi till galoppen då försvann den lekande lätta känslan eftersom Pica älgade iväg då hon absolut inte ville sätta sig. Red lite mot skänkelvikning ut med långsidorna i galopp och sedan böja inåt och utåt på volt samtidigt som jag försökte sätta mer tryck i henne och samla ihop. Kan väl inte säga att det gick strålande men vi försökte tillsammans. Några bakdelsvändningar som blev katastrof, men övning ger färdighet heter det ju.

Efter ridpasset skruvade jag i brodd. Fick använda mina nya "brodd-verktyg" för första gången och de var verkligen helt super bra! Så nu är Pica utrustad för vinter, synd är att jag inte tänkte på snösulor när hon skoddes sist. Men med lite olja i hovarna innan man rider så fungerar det oftast en liten stund om man vill rida i snön. För det ska vi nog passa på att göra imorgon när nästa ridpass inträffar.

Nu ska jag kolla ifall min anmälan till nästa helgs tävling har blivit betald, sen plugg. I em åker jag mot uni för kvällsföreläsning i kriminologi.

På återseende!

// therre

Igår när jag vaknade hade jag knappt ont i ryggen, jag var överlycklig! Ska väl inte överdriva med att jag var helt smärtfri, men det var bara vanlig ryggvärk och den beror antagligen på att jag varit ifrån ridningen i nästan en vecka. Så idag kommer ryggen förhoppningsvis att bli ännu bättre när jag äntligen ska få hoppa upp på min bruna fina häst.

Helgen har varit väldigt rolig! Lördagen bjöd ju på maskerad och jag var imponerad över hur många som faktiskt dök upp och utklädda till max, det gjorde ju liksom allt lite bättre. Trevlig tillställning med andra ord! Jag själv hade klätt ut mig till Smurfelina   

Kvällen gick för fort och jag drack för många glas med vin helt enkelt, när sjutton ska jag lära mig?

Fotograf: Ida aka Lucky Luke

Men sjukt rolig kväll helt enkelt. Dock har jag aldrig varit med om sämre uteställe, Nightshift suger! Fick stå i kö 40 minuter för att komma till garderoben. Jag har aldrig någonsin stått i kö mer än 10 minuter och då har det varit artist eller juldagen på statt dvs rätt mycket folk. Det här var under all kritik! Nästa utgång kommer nog ske i Örebro helt enkelt.

Igår söndag vaknade jag som sagt med knappt kännbart ont i ryggen desto mer kändes det i huvudet med lite frossa och illamående. Men det blev städning i lokalen, tur vi hade Andréa som varit nykter dagen innan som kunde se till att det blev städat så att säga. Med en som överdoserar vatten, en som ligger på golvet och en annan som illusterar hur man ska leka med Osman (en hund) så hade vi inte blivit klara så snabbt om det inte varit för Andréa.

På eftermiddagen blev det mat hos mormor därefter stallet. Jag kan inte annat än säga att det kändes helt underbart att äntligen kunna fixa Pica helt själv! Mocka, göra mat, byta vatten, borsta och till slut longera. Underbar känsla helt enkelt. Jag hatar att behöva vara beroende av andra människor och vill väldigt gärna klara av allt själv, men jag är ju oerhört tacksam för den hjälp jag fick från Mimmi och Madde förra veckan!

Idag blir det ridning igen, det känns härligt! Skulle vilja rida ute idag eftersom solen skiner och vädret ser strålande ut, men troligtvis är det ju hårt ute. Hatar den här perioden när det är påväg att frysa till i backen. Då kan man inte rida ordentligt ute förrän snön har lagt sig.

Fast på ett sätt så önskar jag väl att det inte blir fullt lika mkt snö som förra året, men ett par decimeter kan det gärna få komma   

Nu blir det lite kaffe och plugg för fulla muggar här.

På återseende!

// therre

Igår fick Madde och Pica tampas igen, bra mkt mer samarbete igår än i torsdags. Jag fick återigen se fina Pica under duktiga Madde, det är härligt! Kunde notera tryckskillnad i bakkärran från Pica när Madde arbetade henne under nedsittning jämfört med lättridning, big difference! Pica såg så härlig ut att rida stundtals, längtar till jag får hoppa upp i sadeln igen. Vill rida, rida, rida, nu, nu, nu! Men ridning är planerat till på måndag, imorgon skulle jag ha kunnat rida men det blir longering istället eftersom jag troligen fortfarande inte är helt bra än då.

Idag vaknade jag av mig själv strax innan nio, alltså sovmorgon. Det var skönt, sedan lite frukost och sen lade jag över musiklistan jag jobba med igår på ett usb-minne. Inget internet inför kvällen har resulterat i att vi fått gå den olagliga vägen för att fixa musik, men nu är det fixat! Kollade igenom mitt andra usb-minne som allt mitt material från gamla datorn ligger på. Snacka om nostaligi-tripp big time när jag lyssnade/letade låtar, det var happy-tonårstid kan man kalla det. Så jag plockade med några få låtar därifrån också. Så min musiklista ska kopplas ihop med Ida´s musiklista så det kommer nog bli riktigt nice ändå, även utan Spotify.
Sen läste jag ett helt kapitel i psykologiboken, det gick nästan läskigt fort att läsa. Men är det intressant blir det ju aldrig tungläst. Sen kom jag på den smarta idéen att jag skulle behöva ett par nya strumpbyxor, går till stan och upptäcker att allt är stängt och varför det, jo det är ju röd-dag så klart! Vad fan, tänkte jag och fick ju snällt gå hem igen. Så nu sitter jag här istället och väntar på att tiden ska gå lite fortare.

Pica får Mimmi-mys hela dagen! Känns skönt att Mimmi var hemma nu så jag kunde vila upp mig helt inför kvällen. Kan glatt säga att ryggen är ännu bättre idag! Ingen kramp längre när jag reser mig från sittandeställning och inga problem att böja mig framåt or what so ever. Visst känns det ibland och jag gör ju inga osmarta eller hastiga rörelser i onödan, tror dock att det kanske kan ske vissa osmarta rörelser ikväll. Men det har ju blivit så mycket bättre redan från igår så jag hoppas det fortsätter så här nu. Nyss så kändes det som att den inplanerade tävlingen den 21 november var till att glömma, men nu känns det som att det nog ska kunna gå ändå.
Nu blev det väldigt osammanhängande! Men jag ska nog gå och plugga lite en stund nu innan det är dags för dusch och därefter fix inför kvällen.

På återseende!

// therre

Nu är jag trött på att ha ont i ryggen! Efter besöket hos Patricia i onsdags har det ju blivit ljusår bättre men fortfarande inte helt bra. Idag är jag nästan så bra att jag skulle ha kunnat rida en lättare tur men jag väljer att fortsätta vila istället. Men jag är trött på den här skiten nu, jag vill rida igen!

Madde kom ju hem igår och fick hoppa upp på Pica för ett ridpass. Det var ett grispass som syntes från läktaren till och med. Men det som är positivt är att jag kan bolla tankar och ideér med Madde om hur allt känns. Vi har liksom samma tänk i ridningen och det är väldigt skönt. Skönt är också att Madde har betydligt längre ben än mig och på så sätt kan rama in den där Pica lite ytterligare nu när hon är trilsk och bråkig. Sen är det ju också fantastiskt kul att få se sin häst under en annan duktig ryttare! Även om Pica var långt ifrån sitt esse så är hon ändå fin att se på. Självklart blir jag otroligt ridsugen men det får ju som sagt vänta.

Madde kämpade väl med att få Pica att sätta in alla fyra benen in under kroppen, inte ge sig iväg utan lyssna på förhållningar, ta skänkeln och böja/forma igenom. Precis samma som jag jobbar med när jag rider, det är perfekt! Så mot slutet så kunde Pica acceptera att Madde faktiskt var den som skulle bestämma och började lyssna, men det är ju en liten bit att komma dit så att säga.

En bild från i våras när Pica var lite mer samarbetsvillig   

Idag får Madde och Pica mötas igen, förhoppningsvis så går det bättre idag än igår. Men det får liksom visa sig. Jag själv infinner mig självklart på läktaren och tittar på. Mimmi har skött marktjänsten i stallet idag igen, vad skulle jag göra utan Mimmi?
Pica fick igår lite nya grejer, Madde hade "ge bort saker" kväll igår och Pica fick ett nytt superbt tunnt fodrat utetäcke och ett helt nytt vintertäcke med hals, samt ett ländtäckte i ull, en gramantygel (när nu den ska användas?) och en sadelgjordstunnel. Det tackar vi bra myckt för! Jag vägrade mottaga det helt nya vintertäcket utan att få betala så det blidde 200 kr för det.
Nu ska jag ge mig ut på en lugn promenad, stillasittande och stillaliggande gör att man blir stel vilket inte är bra när man redan är stel.

På återseende!

// therre