Sorry för dålig uppdatering, igen! Skyller på att jag jobbar och är helt sjukt trött. Igår stod jag t ex vid ett röd ljus utan att märka att det slog om till grönt och när det var påväg om till rött igen så vaknade jag till, men då var det ju bara till att vänta tills det blev grönt igen. Men trots trötthet har jag ridit och Pica var väldigt fin igår. Red ute på hoppbanan och underlaget kändes väldigt fint för en gångsskull, lite för blött på några ställen men annars väldigt fint. Det märks så väl på Pica om hon tycker om underlaget eller inte. Är det för hårt blir hon spänd och kort i sitt steg, är det för mjukt blir hon seg och tar inte i riktigt. Men igår då som sagt väldigt fint underlag och en väldigt fin Pica. Från att jag tog tygeln till vi skrittade av kändes hon väldigt bra. Hon kändes pigg och positiv till arbete och galoppen var helt ljuvlig. Det märks att vilan hon fick gjorde henne barar gott. Musklerna och hjärnan fick vila och alla orytmiska rörelser är som bortblåsta. Hon söker sig gärna själv neråt i galoppen nu och det är väldigt positivt. Förut var det ju bara jobbigt tyckte hon. Trav känns också bra, väldigt mycket påskjut emellanåt som gör att jag inte kan sitta ner(!). Men det är bara till att träna på det helt enkelt, för det är ju så hon ska vara i traven.

Idag red vi återigen på hoppbanan men underlaget hade tyvärr blivit till det sämre igen. Fortfarande mjukar än vad det brukar, men Pica tyckte inte riktigt om det. Men vi gjorde det bästa av situationen helt enkelt. Idag kändes hon inte lika lätt och luftig som gårdagen utan var mer seg och lite hängig i handen. Kan bero på lite träningsvärk eller underlaget eller något annat, vad vet jag. Det är ju liksom ingen dans på rosor att rida och det kan ju inte gå bra varje dag, utan man får liksom leva på de där riktigt lysande ridpassen. Men återigen för att se det positiva i allt är att hon är betydligt lättare att rida i en rundare djupare form nu, övergångar är hon också bättre i, om jag rider som jag ska vill säga. Allt hänger ju på att jag hjälper henne och visar henne hur jag vill ha det. Hon kan ju inte veta själv! Sånt kan jag bli lite irriterad på, när man skyller på sin häst. Det kan ju aldrig vara hästens fel. Hästen har ju inte valt att vi ska rida på den. Vi har valt att rida på den! Och då kan man inte skylla på att hästen gör något fel, det är ju ryttarens ansvar att visa sin häst vad man vill att den ska göra och inte tvärtom. Jag lever efter mottot: Gör jag rätt, gör min häst rätt!

Försökte jobba en hel del bakdelsvändningar idag, men det går åt pipan hela tiden. Jag gör säkerligen fel och ger fel signaler till Pica och då får hon lite lätt panik och stannar för att hon inte förstår. Det är så sinnessjukt svårt! Skänkelvikningar och bakdelsvändningar är nog det som jag är sämst på. Skolor, byten, förvänd ja allt annat kan jag nog göra tror jag men inte skänkelvikning och bakdelsvändning. Men det blir till att träna stenhårt, för det väntar ju program i framtiden med en hel del bakdelsvändningar och så småningom skrittpiruetter.

Men imorgon ska vi äntligen träna igen. Ska bli så kul och vad jag vet svettigt, för nu är det länge sen vi tränade och där emellan har det varit vila och igångsättning. Så om jag känner mig och Pica rätt så lär det bli ett rätt kämpigt pass från bådas håll imorgon.

Nu ska jag se lite tv innan det är dags för sängen.

På återseende!

// therre