Här är hon! Guldklimpen numero uno!   

Dagen till ära var det inbokat lektion igen för Ola. Bättre att köra på två veckor i rad nu när det varit en vila och massa annat emellan, än att köra varannan vecka. Så idag blev det träning.
Jag hade planerat in en framridning på ca 15 minuter med skritt och trav på böjda spår. Ola kom in och satte sig på sin lilla pall när jag inte ens hade börjat trava. Men det gjorde absolut ingenting, bättre att få ett öga på sig redan från start. Började trava och Ola frågar varför jag har en så "lång" form? Lång form, what?! (Vi snackar inte ens låååång form utan mindre "kort" liksom) Sen förklarade han att jag mycket väl kan rida fram i en "kort" form för det är ju där hon ska vara sedan. Bättre att rida henne där från början och slippa plocka ihop henne efterhand, varför göra två jobb när man kan göra ett?

Det här är något jag aldrig ens tänkt på förut, men det lät ju helt korkat att göra två arbeten när man istället kan spara på krutet och rida rätt form från början. Så sagt och gjort så kortade jag tyglarna, höll om lite mer med benen och vips så gick hon bra mycket bättre än innan. Fick börja med att rida sluta utåt på volten, borde väl kanske heta förvänd sluta då, dvs ex vänster sluta i höger varv. En mycket mer effektiv övning för mig som lätt kan fastna i handen, var betydligt lättare att hålla Pica ute på volt mot när vi rider öppna på volt då hon lätt faller inåt. Fick göra denna övning först under lättridning och sedan nedsittning. Banne mig vilken annorlunda trav det var idag! Härlig takt och härlig uppförsbackekänsla!
Red ut på fyrkant och red öppnor på långsidorna. Här jobbade vi med att få till mer tvärning. Lyckades ett par gånger riktigt bra och jag kunde för första gången känna hur hon satte in det inre bakbenen under kroppen. Man tror man har ridit öppna, men icke! Har varit ljusår ifrån tidigare.

Sedan galopp, lite markbunden till en början men efterhand bättre. Lite förvänd på volt och här har hon blivit klart mycket starkare än innan. Red mot mer samling i rättvänd och det var inte ens det minsta kämpigt den här gången och Ola sa bara att allt var väldigt bra. Total ridtid: ca 35 minuter.

Äntligen så känns MSV inte alltför långt borta utan det är rimligt, vi kan komma dit! Efter dagens härliga känsla på ridpasset så kan jag inte annat än le. Uppförsbackekänsla i trav, det är helt magnifikt! Pica är ju liksom inte den lättaste att rida samlat på. Men hon är tapper den lilla söta ponny-Pican. Hon är en guldklimp, min guldklimp!

Det känns som att det var meningen att allt skulle skita sig efter att jag gett bort Donia, misslyckade köpen med Alna, Nabuko och Famor. Det liksom var menat att det skulle ta den här tiden att hitta just Pica. Allt som händer har en mening!

Så nu ska vi fortsätta att klättra uppåt mot mer uppförsbacke, mot MSV!

På återseende!

// therre

För att inte tråka ut mina läsare bjuder jag på en bild jag såg på Angies blogg från senaste tävlingen. Ni kanske kan förstå att vi blev rätt så blöta under den tävlingen, har aldrig skådat mer regn!

Pica ser ju inte heller allt för lycklig ut, men hon var en stjärna och pärla precis som alltid och kämpade på fast hon tyckte det var väldigt läskigt med alla hårda regndroppar.

Nu ska jag strax bege mig till den "nya" affären för att inhandla en ny säck Hippo Champ, sen stallet och lite dressyrridning.

På återseende!

// therre