Ibland undrar jag om jag verkligen inte lider av något sorts tvångssyndrom eller rent av någon lättare sväng av Aspberger. Jag är ju nästan sjuklig med att planera allt varje dag och blir något i min planering förstört så blir det lite lätt panik i min tillvaro, stressen kommer krypande och halvt om halvt lite hjärtklappning. Helt sjukt! Eller är det bara pedanteri? Skulle nog behöva gå på någon utredning känns det som ibland. Idag till exempel så har jag bara haft en häst, ridit på morgonen och nu åkte hem för lite vila. Då kommer den där lilla hjärtklappningen och knuten i bröstet för nu är ju inte vardagen som alla andra varit den här veckan. Den är helt bakvänd mot övriga dagar då det varit  hemma på förmiddagen och stallet från lunch till sen kväll. Det är obehagligt! Men jag måste säga att jag har tålmodiga vänner som förstår att jag behöver planera min dag långt i förväg och inte bara kan hasta iväg på något "roligt", mycket tålmodiga! Och det är jag enormt tacksam för, Ni är bäst!

Den dåliga bloggningen har berott på att jag befunnit mig i stallet från 12.00 till 21.30 de senaste dagarna och då har jag liksom inte orkat sätta mig vid datorn för att pränta ett inlägg. Därför blir det ett lite längre nu.

I onsdags så var det dags att hoppa upp på Pica för ett dressyrpass. Tog in henne från hagen lite tidigare och hon brukar ju bli lite ängslig då, idag var det värre än någonsin! Ställde henne i duschen och började borsta, då blev hon lite lugnare. Hämtade skydd och satte på, då var hon lite mer spänd men hon såg ju kompisarna i hagen så det berodde ju på det. Sen gick jag för att sätta på mig chaps och sporrar, men hinner bara med chapsen när jag hör hur hon röjer runt i duschen. Kollar ut och då har hon fastnat med hoven, som hon skrapat hysteriskt med, under duschmattan och får lite lätt panik så hon kastar sig bak och då bara hör jag hur vattnet sätts på och sprutar hejvilt. "Jaha, där var de vattenledningarna" tänkte jag. Knäpper loss henne och ställer henne i en box, kollar vattnet men hon har bara lyckats sätta på det som vanligt, så det är bara att stänga av. Tillbaka med henne i duschen, går två meter och då börjar hon och ska resa sig. Då fick det vara nog innan hon skadar sig. På med kedjan och så fick hon snällt följa med mig nästan i in sadelkammaren när jag hämtade sadel och träns och fick göra klart medan hon stod i gången. Jäkla psykfall! Kanske därför vi passar så bra ihop   

Själva ridpasset gick hyggligt, hon frustade ur sig spänningarna rättså fort.

Igår skulle hon får springa på lite lina tänkte jag. Men hon hade ju fått pedikyr igår och då var fina damen lite öm i tassarna så det blev lite svårt att springa då. Så hon fick helt enkelt vila.

Idag for jag till stallet på morgonen för att hinna med en liten träning för Ola. Nu går vi in på varannan vecka igen. Fick jobba mycket med öppna på volt och hon är helt omöjlig. Bara stänger och tar inte vänster skänkeln ordentligt. Fick väl rätsida på det hyfsat till slut. Samma jobb i galoppen på volt, sen öppna på långsidorna men samma här tar inte vänster skänkel och bara värker sig iväg eller stoppar upp. Fick gå in på volt till slut och då tjurar hon ihop totalt. Bara kröker ihop nacken och hoppar på stället. Tänka fram, fram, fram! Tjurig märr fick jag sannerligen smaka på idag. Helt tom i handen och hela hennes kropp sa bara "HANDBROMSEN I!" Fick till slut fram henne igen. Så nu blir det till att jobba med framåtbjudningen igen. Kanske därför hon inte kändes lika bra på tävlingen som hon brukar. Handbromsen har liksom fastnat igen, men det är ju bara att börjar lägga om jobbet för att hitta framåtbjudningen i henne igen. Hade ju en sån här period i våras med och nu är den tillbaka i samband med att kraven har höjts. Men jag vet ju att det kommer en guld period efter det här, så jag har något att se fram emot!

Så där, nu har den där ångesten i bröstet släppt igen. Bloggen är bra för mina nerver och hjärna! Det är bra att få ventilera sig lite ibland. Dock kan ju lite ångest bero på att jag ännu inte vet vad jag ska läsa för kurs, Psykologi B eller Vetenskaplig Baskurs? När får man reda på det egenligen? Men har jag inte fått svar än så får jag väl anta att jag ska börja på Psykologi B. Kriminologi är ju det ända jag är säker på. Fick mina böcker till den kursen häromdagen och shit vilken bjässe! 1000 sidor engelska! Haha, men det kommer bli så kul att läsa så det blir nog aldrig tungläst. Säger bara psykisk störning, brott och påföljd here I come!

På återseende!

// therre