Nu har jag tagit mig ur min tillfälliga "höstdepression", den varade inte länge. Men när man har så bra vänner och andra människor runt omkring som livar upp en så går det inte att vara deppig, alla mina närmaste är helt enkelt bäst!

Den här down-perioden gjorde att jag klev ur den och blev mer taggad än någonsin för tävling på lördag. Jag skrev här i bloggen att jag antagligen inte kommer kunna få rida på mina 70 % i LB, men som en sa då: Det är ju en sista chans på lördag!! Så klart jag ska ta den chansen och försöka lyckas! Programmet är väldigt lätt och jag vet att vi kan, bara vi får till bjudning i längningarna och bra takt och form på volterna, då jäklar kan det gå vägen! Så nu ska jag verkligen skapa mig en vision och känsla av hur allt ska kännas. Sen ska jag göra den till verklighet!

Gårdagen som var onsdag bjöd på morgonridning. Gick väl rätt så hyfsat, jobbade med att ha henne rund i formen och böja igenom ordentligt så hon blev ordentligt lösgjord. Hon är jäkligt svår den där hästen för minsta lilla "dörr" man öppnar tar hon och flyr ut igenom, det gäller att hålla henne stadigt mellan hand och skänkel hela, hela tiden. Hon är som en liten slug slingrig orm som bara väntar på nästa kryphål att kunna rymma ut igenom. Men det är ju det som gör henne till den hon är, ett sto ända ut i hovspetsarna och det är det jag gillar mest! Det ska vara lite att kämpa med, att kunna rida runt och allt går som en dans hela tiden gör ju att det blir tråkigt. Man måste ju ha motgångar för att se framgångarna. Så jag tror att snart så är vi kanske, kanske ut ur denna periods motgång. Men jag får ju helt enkelt ta på mig den här motgången vi har nu på mig själv. Jag har ju släppt för mycket på kraven och det är klart det blir jobbigt för Pica att börja böja ihop de långa bakbenen och korta sig i kroppen när hon är van att få gå som en giraff i princip. Men snart så!

En av mina favorit ridbilder   

Onsdagskvällen tillbringades inne på uni med kriminologi-föreläsning. Ännu en intressant sådan och mina nya kamrater är super trevliga! Kan fortfarande förundras över hur man bara "så där" träffar på människor man trivs tillsammans med. Ett märkligt fenomen! Samma sak hände ju under Psykologi A kursen.

Idag torsdag har jag gjort min plikt som medborgare och hjälpt sjukvården genom att bidra med mitt blod. Denna gång utan svim-attack, jippie! Nu dröjer det ett tag tills nästa gång igen. 

Fortsättningsvis denna dag ska jag ta mig en ridtur på Pica, återigen trimmar vi lite dressyr inför lördag, imorgon blir det en lugn longering. Har märkt att hon blir väldigt bra dagen efter longering och det passar ju alldeles utmärkt inför lördagens tävling. Ikväll åker jag buss till Örebro för femte gången den här veckan, därinne möter min vapendragare Andréa upp för att äta en bit mat och sedan åka på distriktets tävlingsmöte och diskutera tävlingar. Får hoppas på en tillmötesgående mötesledare denna gång...

På återseende!

// therre 

Jag vet inte vad som hänt, men all ork har liksom försvunnit! Finner ingen energi till att orka med ett långt inlägg. Det finns så mkt jag vill här i mitt liv just nu, men ingen tid finns, ingen vetskap om hur jag vill, ingen ork till att ta tag i något, vill liksom bara flyta med och vill bara att allt händer som det bör.

Höstdepressionen har anlänt! Så i brist på energi så bjuder jag på lite musik...

Sen vill jag ägna en tanke åt min bloggkamrat Natalja som går igenom en mycket jobbig period som hästägare, många kramar!

På återseende.

// therre

Denna måndag började med en PW, dock i fel skor. Joggingskor är till för att springa i, walkingskor är till för att gå i! Har nästan brännsår på mina fötter eftersom det liksom blev lite mycket friktion i skorna när jag gick, har aldrig fått det när jag sprungit i dem. Men, det som inte dödar det härdar.

Föreläsningen på uni var flashback från gymnasiet till en början, läraren hade skrivit upp en massa konstiga ord på tavlan. Sen övergick det till matematik med formler liknade matte D på gymnasiet. Ingen fattade något! Läraren kunde inte förklara något värsta bra, så jag är glad över all matte jag läst innan. Statistikberäkningen kommer förhoppningsvis gå som en dans sedan!

Väl hemma kl 17 for jag till stallet. Pica välkomnade som vanligt med ett gnägg. Det är lite roligt, för hon gnäggar precis när jag ska gå runt hörnet in på vår sida i stallet. Så hon ser mig inte utan hör endast mina steg att det är jag. Det är skojigt tycker jag!

Sen blev det mockning och göra mat, åt ett äpple som Pica fått från Angies pappa, dom är supergoda!

Sen blev det till att agera livscoach till Becca medan jag borstade. Inte för att det kanske hjälpte henne så mycket i livet men hon blev bra mycket gladare och positivare än när hon kom, så något bra måste jag ju ha gjort. Jag bara undrar vart min livscoach befinner sig?! Har för många funderingar som behöver få ett svar...

Pica fick idag longera sig ute på hoppbanan. Var alldeles för trött var att orka rida ett ordentligt dressyrpass. Hon var nog lycklig av att få slippa ha en ryttare på ryggen som kräver en massa saker. Hon sprang så fint och frustade emellanåt, hade ett vitt fint läppstift på läpparna och lyssnade fint på mina kommandon. Hon är en pärla att longera! Efter att ha blivit halvt uppätna av myggen begav vi oss sedan in, fick säkerligen 10 nya myggbett idag. Hatar mygg!

Imorgon kör vi på med dressyr igen. Lördag är det ju tävling och som det ser ut nu så kommer vi antagligen att rida vår sista LB då. Vi ligger ju stadigt med lägsta nivå på 65 % och det är ingen större utmaning längre, så vi lämnar den klassen och siktar uppåt. I och med det så kommer jag ju inte nå mina 70 % som jag så gärna vill, utan får satsa på det i LA istället. Där har vi ju ändå varit närmast hittills, hihi!

Nu mot duschen, uni kl 9-12 imorgon.

På återseende!

// therre

Denna helg har bjudit på blixtvisit i Norrköping hos Maddelito!
Lämnade lilla Karlskoga vid halv fyra i fredags. Anlände hos Madde vid sju efter en snabb shopping tur på Ingelsta efter ett mindre missförstånd som snabbt rättades till. Sen var det party all night long! Somnade i Maddes lilla soffa (varför ska jag ha så långa vänner?!) vid fyra. Vaknade sedan vid halv elva, då hade hjärtegullet Ida redan varit upp och flytta på bilen så vi slapp p-böter. Sen blev det att kolla på Baksmällan och dela på en Tutti-Frutti-påse på fyra personer, perfekt morgon! Packa, Pizza, hemfärd! Anlände till Karlskoga vid halv 5, så man kan säga att det minst sagt var en blixtvisit hos Madde, mindre än ett dygn haha!

Ser nu fram emot nästa event som sker senare i höst, det kommer bli kalas-bra!

Igår fick jag känna på hur det är att vara "vanlig människa" dvs utan häst. Det var för mig outhärdligt! Jag hade inget att göra så jag gick runt och runt här hemma, till slut tittade jag tre avsnitt av Svensson Svensson i brist på annat. Sen blev det äntligen kväll! Vad gör man om man inte har häst?!

Idag fick jag äntligen känna på stallukt! Pica var smått hysterisk i sitt gnäggande när jag kom, hade ju varit borta i två dagar. Så hon fick sin hötuss och sen fixade jag betfor samt vatten innan stallmöte. Det gick smärtfritt så att säga, allt fungerar ju så smidigt i mitt stall så det är liksom aldrig några sura miner eller något tjafs. Det är så skönt! Har stått i stall där det gnatas och tjatas till höger och vänster och det är så jobbigt. Me like my stallvänner!

Efter mötet satte jag igång att mocka, göra mat och sedan borsta för att sedan kunna rida. Bestämde mig för att idag skulle det minnsann inte var något jäkla mähä som satt där uppe.

Så sagt och gjort kortade jag tyglarna, plockade fram den där runda formen och därefter framåt i trav med tryck i! Red skänkelvikningar längs långsidorna, hade hela ridhuset utan mellanvägg och helt för mig själv så det var perfekt. Skänkelvikningar varvat med volter för att hela tiden aktivera både henne och mig. Sedan lite skrittarbete med bakdelsvändningar som var katastrofala, hallå det är LA:4 om två helger! Skärpning nu! Sen fattade jag galopp, kändes väldigt fint utan att jag blev statisk i höger axel. Jobbade med tempoväxlingar arbetsgalopp-mellangalopp-mer samlad galopp, allt flöt ihop väldigt fint med bibehållen form. Samma sak på fyrkant spår. Samlade henne ner i skritt och då fick hon lite längre tygel och skritta på en stund i ökad medan jag bytta varv. Kortade upp tyglarna, försöker få henne att komma tillbaka till samma fina form som innan men Pica var inte på humör. Förberedde en galoppfattning men icke sa nicke! Lade på spöet och då kickade hon lite, gick på med skänkel och då höll hon på att skicka av mig istället. Tillbaka i sadeln igen, på med både skänkel och spö då gick hon fram igen. Jäkla tjurmärr! Sen jobbade hon väldigt fint resten utav passet. Avslutade med att rida diagonala skänkelvikningar ur LA:3 och ganska så hyfsade, tänkte nog på min skänkel så den var i rätt position. Travade av henne och där blev hon riktigt jäkla härlig! Luftiga, taktmässiga travsteg, me like! Sen klapp och beröm, hoppa av och skritta av henne för hand.

Imorgon jobbar vi vidare med galoppdelar ur både LA:3 och LA:4.

På återseende!

// therre

Idag är det fredag vilket innebär att vi, de tre musketörerna Therre, Ida och Andréa,  någon gång i eftermiddag styr Idas bil mot Norrköping där vi ska bo över hos Maddelito och även göra staden osäker. Känner jag oss alla rätt kommer det bli helt galet! Mexicanskt tema har Madde valt och jag är usel på sådant där så jag får väl helt enkelt bjuda på mina spanska kunskaper, jag vet redan att Madde fixat mustasch åt oss så lite mexicano kommer vi bli. Galet roligt!

Denna morgon har jag ägnat åt att gå upp, äta snabb frukost, ta bilen till Apoteket för att inhandla min räddare i nöden Ipren samt nagellacksremover. Sen vidare till stallet där jag mockade och fixade maten åt Pica, avslutade med en kopp kaffe i det alltid lika trevliga sällskapet som är där. Sen mot Kronhallen där jag inhandlade färddricka. Och nu har jag nog packat klart allt, så duscha och äta återstår nu innan avfärd.
Pica hon får Mimmi-mys i två dagar. Mockade och fixade åt Mimmi idag så hon slipper stressa iväg när hon kommer hem från skolan. Stress och stall är ingen bra kombination!

Nähäpp, nu ska jag nog försöka mig på att plugga en stund innan jag entrar duschen.

På återseende!

// therre

Dagens började tidigt återigen och åter med att åka till stallet men idag för att rida för Ola. Hann med att mocka och göra mat innan jag red så jag sparade massor av tid efter kan man säga. Sen göra ordning Pica för lite ridning.

Börjar med framskrittning och sen lite trav, skänkelvikning på långsida och på volt. Sen kommer Ola.

Börjar med att försöka hitta henne i skritt innan jag sätter igång i trav. Sen kommer kommentaren som hade kunnat få någon annan att tjuta: "Vad har hänt?! Jag blir ju helt rädd! Formen är ju sämre än någonsin, helt platt i sin överlinje. Med den formen är det max 62% i en LB, det ser ut som en ridskolehäst!" (Definitivt inget illament mot ridskolehästar som är tappra kämpar!)

What?! Shit, börjar jag tänka vad har jag gjort? Det är ju inte så här det ska vara! Vi ska ju komma framåt i vår ridning inte bakåt! Vad hände med MSV?!

Men efter en stunds ridning så hittade vi tillbaka till den runda formen igen och hon gick rätt så bra. De där orden gjorde att jag lade i den där extra växeln och red för kung och foster land, här ska inte vara någon halvtaskig LB form inte! Men jag är rätt bra på att skrämma Ola, har ju gjort det förut när jag red regelbundet för en annan tränare som gjorde att Pica började "falla isär", för det krävs väldigt lite för att hon ska "tappa" sin bakdel och "koppla ur" och sen bara gå i någon mellankolisk form.
Men efter mycket jobb med att få henne loss i nacke/hals och få henne att trampa in under sig och fånga upp energin i kroppen blev det bra mycket bättre. Sen i galopp kändes hon väldigt bra i höger, runda fina språng. I vänster blir jag helt statisk i min höger axel och Pica blir stark eftersom hon inte vill sätta sig ordentligt. Men med små lätta axekrörelser emellanåt så blev allt bra mycket bättre till slut.

Så nu jäklar ska det avr slut på mesridningen och börja rida varje pass som jag red igår. Det har inte känts helt bra varje gång jag ridit och det finns ju en klar orsak till det hela. Så idag var det uppläxning som hette duga, men jag vet hur jag ska ta det hela så det känns liksom bra. Hellre tar jag hårda ärliga ord än något halvdant "bra, bra, gud vad bra!" när det inte ens är okej. Jag är en person som hellre tar kritik än bara mesigt beröm, ska man ha beröm ska man förtjäna det också!

Bjuder på en härlig vinterbild!

Igår var det ju dags för min första föreläsning i kriminologi. Åkte in en timme tidigare för att hinna gå lite på stan i Örebro. Målet var som alltid att hitta ett par svarta jeans. Och vet ni? Jag har hittat dem! Sista affären jag gick in i hittade jag svarta jeans med bra stretch för mina vader så det var ju värt att prova tänkte jag, att de sen skulle sitta som ett smäck var bara en bonus. Så gladeligen betalade jag dem och gick sedan mot bussen. Hittade även än skitsnygg skjorta men fanns inte i min storlek, men en annan tröja fick följa med hem istället.

På uni klev jag sedan in i hörsalen som var nästan smockfull! Shit vad folk!! 170 stycken registrerade är det på kursen, helt sjukt många ju! Men det var bra ändå, hade en från min psykologi som gick där också så jag kände ju en av 170 iaf. Föreläsaren var skitbra! Pedagogisk och inspirerande, that I like! Så det ska bli väldigt roligt att få fortsätta med denna kurs. När jag sedan skulle ta bussen mot resecentrum igen så beslutade jag och min psykologi-kamrat att vi skulle vara i samma grupp på grupparbetet och då hörde en annan tjej oss prata om det så hon vill också vara med. Perfekt! Gruppen helt klar, så nästa vecka ses vi igen för att diskutera mer.
Bussen mot resecentrum gick sedan sönder på sista hållplatsen innan, så jag och min "nya" kompis gick sista biten för att hinna med buss resp tåg. Vid Karlskoga-bussen sedan träffade jag min gamla klasskamrat Tomas, så vi tog sällskap och pratade hela vägen hem. Det är så härligt med människor som man kan samtala om allt om!

Nu ska jag börja arbeta med grupparbetet i psykologi.

Imorgon åker vi till Madde i Norrköping för lite fest, så Pica kommer få Mimmi-mys i två dagar, det kommer hon gilla starkt!

På återseende!

// therre

Denna onsdag började tidigt, upp 7.15 gör macka och sen byta om för att fara mot stallet för lite ridning.

Lade fokus på skänkelvikningar och att hålla högersidan kort och ihop. Men när man lägger fokus vissa saker så är det andra som faller bort. Men det är sånt som blir ibland, det viktigaste idag var att hon flyttade undan för skänkeln utan att bråka. I höger är det liksom inga problem med att flytta, gäller bara att jag säger åt henne hur mycket. Det är ju i vänster som problemet sitter, men till slut efter lite tillsägelser och påminnelser med spöet så flyttade hon ganska så fint. Då fick hon avsluta sig i låg form. Inget bländande guldpass men ändå rätt okej, hon kändes för lång för att vara helt bra men det var helt och hållet mitt fel som lade för mycket fokus på att hon skulle flytta sig undan när jag bad henne. Nästa gång försöker vi få till alltihopa!

Efter ridningen blev det en frukost tillsammans med alla som var i stallet och jobbade. Vi var totalt 9 stycken som åt idag, trevligt trevligt! Ola matade på med gamla historier från sin ridskoletid i brist på annat skvaller. Man kan säga att det var lite annat förr om åren vad gäller hästar, ridning och ridskola! Inte riktigt samma sorts säkerhetstänk som idag.

Sen hem för att svira om till träningskläder och sen ut i det halvmulna vädret för en PW, beach 2011 here I come! Eller MSV here I come! Beror på hur man ser det, haha!

Nu ska jag hoppa in i duschen, sen lite lunch och vid halv tre tar jag bussen till Örebro. Först en stunds shoppingtur på stan innan jag tar bussen till uni vid 17, idag börjar min Krminologi-kurs. Det ska bli spännande.

På återseende!

// therre

Denna måndag började med en powerwalk på en hel timme, wohoo! Brukar inte få ihop till mer än 40 minuter annars, men nu jäklar! Sen hem för lite frukost och sen svira om till vanliga kläder för lite föreläsning på uni. Fick idag ta bussen in vilket var helt okej, tog med mig senaste Hippson och läste, så swisch så var jag redan inne i Örebro. Sen bussen till uni som tydligen gjort om sin "rutt" vilket gav mig lite halvt om halvt panik med tankar som: "Det stod väl Universitet på bussen?" "Det var väl ettan?" Men självklart var det rätt bussen och den kom sedan fram till USÖ och fortsatte sin vanliga "rutt" mot uni.

Väl där så skyndar jag iväg för att hinna köpa med mig en macka och kaffe. Sen upp två trappor och in i salen, hann precis i tid med en hel minut tillgodo.

Sen började 3 timmar av segdragen föreläsning. Läraren svävar iväg och förklarar andra saker än det som han ska förklara och ger tre dåliga exempel på varje område. Man kan inte bli annat än trött på dessa föreläsningar. Mot slutet pratade han hejvilt om annat än det han skulle prata om så då kunde Malin (inte Sirén) och jag inte kolla på varandra utan att börja skratta. My god! Vi fick sluta tidigare än 16 så Malin var snäll och körde mig till busstationen så jag hann med en tidigare buss hem, tusen tack!

När jag kom hem bytte jag snabbt om till stallkläder och for mot Granngården, där inhandlades E-vitamin. Sen mot stallet där mission idag var att rida ett enklare pass. Mockade, gjorde mat och skulle sen borsta men Pica betedde sig märkligt. Band upp henne medan jag borstade eftersom hon inte vill stå still. Hon viftade med frambenen och var allmänt orolig. Men tänkte att hon kanske bara var lite upprörd över något, har ju flytta hästar både från stallet och till stallet, ridskolan har börjat osv många oros moment helt enkelt på en kort tid. När jag tänkte hämta skydd så lämnade jag henne uppbunden men såg på henne ganska snabbt att något inte var rätt så jag släppte henne lös och stängde dörren. Gick en bit därifrån, så hon inte såg mig, och inspekterade hennes beteende. Hon gick runt, runt och runt i boxen, bytte varv och likadant åt andra hållet. Bajsade en eller två kottar som var lite väl lösa, sen gick hon runt igen. Väldigt orolig hela tiden.
Så jag bestämde mig för att ringa Ola för att fråga vad jag skulle göra (både Linda och Ulrika hade lektion). Berättade hennes symptom, som liknade kolik, men hon bajsade ju löst vilket var konstigt. Han sa att det kan vara kolik ändå och att förstoppningen var längre in. Så jag tog med mig Pica och gick en promenad. Sen fick hon gå in i boxen igen.

Efter en stund kom Ola och han sa att hon var som vanligt, jag höll med eftersom hon var lugn igen efter promenaden. Då berättade han att hon även legat i hagen idag och rullat sig, men inget han tyckte var konstigt då eftersom hon brukar ligga ibland om hon gått hårt dagen innan och rullar gör hon ju varje dag. Senare så fick hon betforvatten och efter en stund så blev hon orolig igen, började gå runt igen och bajsa konstigt. Ulrika kom och tittade och märkte att hon var uppdragen i flankerna. Jag tog sedan tempen, men ingen märkvärd temp hade hon. Gick en stund igen och jag kunde känna att hon var väldigt spänd just vid flankerna. Men efter den promenaden så blev hon bättre igen och stod sedan helt lungt och tittade ut ur sin box, sparkade i dörren och bad om mat. Så nu var det nog över!

Kolik är nog den värsta sjukdomen dom kan ha! Det är så svårt att säga när de är helt bra igen. Pica fick nu till kvällsmat betforvatten och halvranson silage, ska strax åka upp igen för att kolla till henne en extra gång. Hoppas på att hon sover sött.

På återseende!

// therre