Idag var ingen bra dag. Fick verkligen en hjärtat i halsgropen upplevelse idag, jag hoppas det blir den enda!

Åkte till stallet vid 16-tiden för att möta Malin som skulle hämta tävlingsjacka. Efter lite allehanda snack om allt möjligt, bland annat Malins omöjliga TDB-profil som krånglar mer än mest. Drar pengar antingen för tidigt eller för sent eller inte alls. Den här gången när pengarna drog i rätt tid då följer inte ens hennes ena start med nedladdningsfilen från TDB som arrangören använder. Och jag kan verkligen intyg att hon anmält sig till den klassen för jag har ju sett henne flera gånger och de har ju dragit pengar för den på henne konto. Men nu är hon med i båda sina klasser.

Efter att Malin åkt ser jag min lortgris till häst stå och vänta på sin eftermiddagstuss. Hon får låna Casinos box och äta den där medan jag mockar, sedan gör jag maten. Flyttar tillbaka henne till sin egen box igen där hon får en liten tuss igen. Mat är bra för magen! Själv åker jag upp (alltså upp ca 100 m på stallplan) för att hämta transporten. Backar intill alldeles perfekt, börjar lära mig nu! Har ett superbra riktmärke i form av en gammal solblekt klisterlapp på bakrutan, den sitter liksom mitt i (i nederkanten) och den använder jag för att se till att jag backar in rakt mot transporten. Fungerar alldeles utmärkt! Kör ner transporten och packar den med dess grejer för tävling, varför inte börja redan idag?

Sen blir det borst utav smustgrisen Pica, tur hon ska bada imorgon säger jag bara! Hon har förtillfället bytt färg till grå. Sen gjorde jag henne iordning för longering.

Provade att spänna in henne liten mer än jag gjort tidigare. För Ola undrade nämligen vem det var som hade en smalare häst men använda samma inspänning som han hade på Putte. Jag var ju såklart den skyldiga, så idag provade jag att spänna in två hål till. Jisses, vad mycket bättre hon travade! Inte alls med benen utanför kroppen, utan nu befann de sig under kroppen istället. Hon fick en finare form och efter ett par varv så började avslappningsfrusten komma och hon sänkte sig ytterligare i formen. Precis som jag ville att hon skulle. Kan säga att jag är väldigt glad över att hon är jobbad mycket på töm/lina sedan liten, det gör allt så himla mycket enklare.

Hon jobbade superfint i skritt, trav och galopp. Kunde till och med få henne att galoppera större språng med bibehållen låg form, hon har blivit starkare!

När jag longerat klart och bara ska låta henne "trava av" två-tre varv så snubblar hon lätt och blir helt plötsligt tvärhalt på fram. Mitt hjärta hoppade bokstavligen ur kroppen och vände tillbaka igen. "INTE NU!!!" Hann jag tänka, sedan stoppade jag henne. Tog av boots och skydd och kände. Lisa som hade tittat på hämtade en hovkrats. Jag kratsade hoven men fanns ingen sten eller något, hon var heller inte varm i hoven. Klämde och kände allt vad jag kunde. Sen fick hon springa på linan igen, men fortfarande halt. Kratsar andra fram hoven och klämma/känna där med. Men inget som ömmar och ingen värme. Hon får springa lite utan inspänning och hon ser helt bra ut igen. Spänner in henne och kollar. Även då rör hon sig helt obehindrat. Hon har till och med bättre tryck i traven och rör sig lufigare och mer schwungfullt än innan. Klappar om och skrittar av henne för hand.

Väl i stallet ringer jag Ola för att få rådgivning. Han tror på att hon kan ha slagit på sig själv och fått en nervsmäll, klart det gör ont då! Undrar vad jag göra och han föreslår att jag kan ta lite kyllera av honom och smörja på, det är ju inte till någon skada iaf. Och jag kan nog hålla med om att det kan vara en nervsmäll hon fått eftersom hon snubblade till för en kort sekund och därefter blev akut halt och efter att ha fått stå still några minuter och då bli bra. Så det är väl bara att vänta till imorgon då jag provar att rida för att känna efter. Så det är bara att hålla tummen för att det var en nervsmäll. Är det något annat så är det akut att hitta en ny häst jag eventuellt kan låna till lagklassen iaf, annars är det ju bye bye div 2. Men hoppas, hoppas! Kommer sova med knutna händer för att hålla tummarna för att det inte är något annat. Sånt här är ju så typiskt mig också. Donia lyckades få sin senskada på fredagen innan div 3 för fem år sedan. Då var det bara att hoppa upp på snällaste Bellmondo och rida honom två dagar för att sen tävla. Veckan efter blev det ju Hot Shot och de flesta vet ju hur det slutade, tugga grus på framridningen haha!

Nu ska jag läsa lite bloggar och njuta av underbara Johnossi, klart mitt nya bästa!

På återseende!

// therre

Igår blev det först en stunds fix och trix med vårt " nya" hindermaterial. Jag och Andréa inhandlade planka, plywood-skiva och tre fyrkants-"plankor". Jag fick öva mig att köra transport och Andréa fick coacha. Kunde med hennes hjälp och lite barska röst backa tillbaka transporten mycket fint efteråt. När Andréa har sin barska röst då lyssnar man   

Jag kom sedan på en lyssande idé för hinderutsmyckning som vi fixade utav en gammal "Strömsholms-grind", som vi sågade i fyra delar. Alltså Andréa hade ideén om att såga isär grinden och få fyra små grindar, jag stod för själva måleri-ideén på två utav dem. De kommer vara de enda i Sverige tror jag, för jag lär ju inte direkt ha varit ute på några hopptävlingar och kunnat sno andras ideér. Kommer bli så jäkla coolt! Jag säger bara: Pastell och händer! (Bild kommer när jag kan sno från Angie   )

Gårdagens ridpass blev ett riktigt grispass, som jag brukar kalla dem. Ingenting fungerade! Pica var seg, ouppmärksam för skänkeln, spänd, ja hon var nog allt som hon kan när hon är på dåligt humör. Tror iofs det kan bero på att jag tog henne från lunch-maten, som jag egentligen ogillar men jag hade ju en tid att passa senare. Pica är en sån där häst som behöver hinna äta upp sin mat och helst, om man är där på eftermiddagen, hinna vila middag. Pica är en fin dam ända ut i hovspetsarna som man inte gör som man vill med, då blir hon på dåligt humör.

Idag var hon på bra mycket bättre humör än igår. Pigg och framåt och mer samarbetsvillig, det är allt jag begär! Fick väl till ett hyfsat pass som läggs i silver-kategorin helt enkelt. Inget känns ju sådär jättebra inför helgens tävling, men ändå är jag laddad för att prestera. Ska tänka på att rida ordentliga vägar och i skänkelvikningarna inte tänka på att det är svårt, dåligt flyt osv utan tänka framåt och gärna titta åt motsatt håll mot rörelseriktningen just för att på så sätt fånga upp henne. Pica ger sig gärna iväg i skänkelvikningarna, dvs släpper med baken och trycker ut bogen och älgar iväg, allt för att slippa. Men den här gången ska vi allt klämma till så vi kan kanske få en sjua. Gäller bara som jag sa att jag inte tänker för mycket och att kan behålla formen så inte den åker upp och blir spänd. Många detaljer som ska vara på plats för att få högre betyg och det är inte så lätt.

Imorgon får hon longera sig lite grann, dels för att få lite annat arbete än just dressyr under ryttare och dels för att hon har lättare att spänna av och sjunka ner i formen då. Hon har ju varit spänd i två dagar så då är det bra om hon kan få arbeta lite friare. Lördag är det som vanligt en lugn uteritt samt att packa allt inför söndag. Jag hoppas på behaglig temperatur och uppehåll, gärna att det får vara lite halvmulet men inte regn, då är jag nöjd.

Nu mot tvn för att om en stund se på CSI.

På återseende!

// therre

Det här jäkla hoppande mellan sol, storm, kvalmigt, molnigt och regn gör att mitt huvud inte mår bra. Idag har jag haft en liten huvudvärk hela dagen men som slog till ordentligt lagom till dagens ridpass. Det gör ju inte att man rider till sitt yttersta.

Red ute dagen till ära. Dock var underlaget återigen kasst vilket leder till att Pica blir mer spänd och trippig än vanligt. Det i kombination med storm och massa andra ekipage på banan gör inget till det bättre. Men jag bet ihop, inte ska jag bli någon som låter hästen vila bara för att jag har lite ont i huvudet. Jag överlevde en hel vinter med diskbråck då kan jag allt rida ett ridpass med lite huvudvärk. Försökte tänka på att ha högersidan kort och ihop, men det är inte så lätt. Hela tiden hamnade jag i gamla vanor och lät högersidan bli längre än vänster, men okej då idag får det väl gå ändå tänkte jag. Red lite förvänd sluta på volten och när jag sedan ställd om henne "rätt" så var hon superfin två steg sen hade jag släppt det hela. I galoppen var hon lite bättre än vanligt. Jag kunde kicka till snabbt med skänkeln för att få henne ta  i lite mer och det utan att hon stack iväg, plus poäng till mig och extra plus till Pica. Mot slutet blev nog både hon och jag trötta, i huvudet pulserade det så jag hade lust att ta av mig hjälmen och bara trycka på den onda punkten. Men rida utan hjälm tänker jag inte göra, det är bara för dom som inte har mer innanför pannbenet.

Avslutade med att skritta av i skogen bakom dressyrbanan med Angie. Vi skulle testa en ny väg och den var kanon! Nu kan ju Pica och jag få skritta ut i skogen utan att behöva ha sällskap eller ge oss ut på vägen bland alla bilar.

Nu tar jag nog snart natten. Hoppas på ett bättre ridpass imorgon, då ska det även fixas med hindermaterial. Har haft duktiga målare i Angie och Lollo som jobbat stenhårt med att måla om hinderparken, kanonduktiga! Kommer bli superskoj att ha hopptävlingar i framtiden när man har lite finare och framförallt lite mer roliga hinder när vi är klara. På kvällen är det valutbildning, ska jobba som röstförättare vid årets stora val. Det är både spännande och lite intressant, även om jag inte är så värst politisk själv men vad gör man inte för lite extra cash, haha!

På återseende!

// therre

Igår var det söndag och det innebar att Picas förra ägare skulle komma och hälsa på mig och Pica. Det var som alltid riktigt trevligt att träffa dem igen, både Anna och Annette är sådana glada och härliga människor som man blir glad av att träffa. De tyckte Pica hade biffat till sig lite, breddat sig mellan frambenen och fått finare hals och överlinje samt rundare rumpa. Yes, vi har helt enkelt jobbat rätt! Det är roligt att höra sådana ord om sin häst, man blir så glad. De om några kan ju se lite extra tydligt om hon ändrat sig eftersom det går ca ett år mellan varje besök.
Anna hade med ett schabrak till Pica som hon hade haft. Ett marinblått med röd kant och vit passpoal och Pica broderat i vitt. Tack!

Vi satt alla tillsammans och pratade om Pica, hur det gått för mig och de minnen som de har med henne. Allt var trevligt och mysigt!

På eftermiddagen så åkte jag till stallet igen. Blev lite lätt ridning genom att jag och Pica lattjade runt lite på hoppbanan utan några större krav. Jäklar vilken fin och rund galopp hon hade! Eftersom vi tog "hoppsadel" idag så passade jag på att inviga vårt "nya" schabrak.

She looks happy!

Idag får hon vila då hon kändes lite matt i kroppen. Så det blir en friseringsdag inför helgens tävling. Klippa hovskägg, öron samt rycka manen som har växt till sig ordentligt nu. Veckans ridning kommer ha fokus på lösgjordhet och programlinjer. Programmen inför helgens tävling sitter i ryggmärgen nu, LB:2 och LA:3. Målet är att klättra upp över 70% denna gången i LB, så jäklar vad jag ska rida nogrannt. Sen i LA rider jag ju för laget i div 2, övriga lagdeltagare är Madde och Pettson i LB och Malin och Smilla i LA. Kommer bli skoj! Tycker det är lite roligare att tävla lag. Min start i lagklassen är ju lite mer värd än om jag skulle ha ridit individuellt bara.

Nu blir det frukost, vid 11 åker jag med Ida och Andréa intill Uni för att visa Ida runt och lämna böcker på försäljning.

På återseende!

// therre

Dagen till ära har jag hunnit med mycket. Började med att stiga upp för att åka till stallet och fodra samt släppa ut hästarna i hagen. Hann då med att mocka, fixa maten och ta in lite nytt silage och allmänt sopa i hela stallet. Därefter for jag hem för frukost och för att fixa mig. Sedan bar det av mot Karlstad ,tillsammans med mamma och Andréa, med destination Ikea, Biltema och Konst i Karlstad. 

På Ikea shoppade mamma och Andréa lös till både sig själva och lite bra grejer till ridskolan, jag själv investerade i en plastpåse med kattsvans att ha kattleksaker i. Super-cool!

När Ikea och Biltema var gjorda så var det dags för dagens höjdpunkt, att träffa Liv och titta på hennes underbara skulpturer!

Skulpturerna var helt underbara som sagt, de är så häftiga och varenda en ser så levande ut på något sett tycker jag. Ingen är den andra lik men det finns ju ett tema, välmusklade hästar! Det är helt fantastiskt hur duktig hon är! See for yourself på den här sidan eller på hennes blogg.

Att få träffa Liv, som jag lärt känna genom hennes blogg, var väldigt roligt. Det var som att återigen få träffa en gammal god vän som man behövde prata med länge för att ta ikapp alla förlorad tid. Det är ju märkligt att jag fick den känslan eftersom vi aldrig träffats tidigare men ändå kunde prata om så mycket med varandra, hade gärna stannat en längre stund. Men tyvärr hade ju framförallt jag inte så mycket tid att prata men det var väldans trevligt den lilla stund som blev!

Nu på kvällen blev det premiär träning för Cia. Det gick kanonbra! Det som kändes bäst var att hon och Ola har samma tänk vid ridning och det gör ju allt så mycket mer värt. Man ska ha fler tränare men de ska inte säga olika saker och ha olika vägar till en lösgjord häst. Så det var nog det bästa!

Cia var väldigt noga med sitsen och handställningen, det blev mycket tjat om att räta upp handen och sträcka upp mig mellan skulderbladen. Tjat är det bästa om man ska kunna rätta till sina små egenheter!
Fick rida mycket med tänket att hon hela tiden ska gå framåt och att båda sidorna ska vara lika korta, dvs vänstersidan lika kort som högersidan och tvärtom. Det ska inte vara någon skillnad på ytter- och innersida. Fick jobba mycket med att få Pica att bli mer följsam i högersidan och i vänstervarvet ha yttersidan kort, alltså även där högersidan. Allt som hon sa var precis det som vi har problem med och det är så det ska vara när man tränar, man ska veta och känna det som tränaren vill rätta till/förbättra. Mot slutet blev Pica riktigt fin och riktigt svett! Hon har nog aldrig varit så svettig någon gång tror jag, men hon såg nöjd ut som alltid. Lilla hjärtat!

Cia tyckte Pica var en fin häst men som behöver spänna av lite mer i ryggen och på så sätt komma i en bättre och rundare form. Hörde sedan när hon pratade med några på läktaren att hon tyckte Pica var fin, som sagt, och väldigt samarbetsvillig och det var väldigt roligt att höra! Alltid kul att höra fina ord om sin häst.

Nu väntar jag på mat, grillat it is, är dödshungrig nu! Imorgon väntar besök från Anna, Annette och Annas mormor.

På återseende!

// therre

Shit vilken äcklig värme det har dragit in igen. Klibbigt från morgon till kväll. Det hela blir ju inte bättre av att jag springer i ca 30 trapp-uppgångar med en trave post vägandes ca 4 kg på armen, men Beach 2011 here I come! Ska definitivt fortsätta denna löpträning fast på plan mark nu när jag jobbat klart. Efteråt känner jag mig både piggare och gladare och konditionen har nog förbättrats.

Igår fick Pica en vila, så med hjälp av massage-borsten gjorde jag istället en ordentligt päls-fällnings-borst på Pica. Gissa om hon tyckte var skönt? Ho stod helt still och bara njöt, pälsen rasade av som om hon fällde sin vinterpäls. Efteråt var hon åter igen mjuk och len som hon ska vara. För att inte behöva stå still hela eftermiddagen så gick vi en kort promenad också.

Det var farligt bakom...

...och farligt framför

Kan säga att det gick inte så fort utan vi stannade typ var tionde meter när vi kommit ca 500 meter från stallet. Kan någon förstå varför jag inte rider ut själv? Det går inte ens att gå ut själv med henne    Men hon är söt för det!

Idag red jag ett dressyrpass. Tog gelé-padden istället för fårskinnspadden under sadeln idag, för att prova. Men det var något Pica inte tyckte om och inte jag heller. Det kändes helt naket att inte har något ludd framför sadeln. Det kändes som att sadeln var typ 16" istället för 17,5", kändes helt mini-liten! Men självklart så var den precis lika stor som den är varje ridpass, bara en illusion. Men hur som, försökte hitta den där fina takten vi hade i tisdags men det var svårt. I galoppen blev hon snabb och ville inte riktigt sätta sig som hon brukar. Försökte rida diagonala skänkelvikningar med fokus på framåtbjudning och låg och avslappnad form men det ville inte riktigt fungera. Något som fungerar bättre är däremot bakdelsvändningar! Stort plus till mig! Börjar komma på nu hur det ska vara. Inte tänka för mycket för då stannar jag upp och blir helt tom i huvudet, utan det ska liksom bara var ren skritt, ett, två, tre, VÄND! Då funkar det kanon! De kan ju bli mycket bättre, såklart. Men bättre att göra en lite förstor bakdelsvändning som flyter på än att det stoppar upp och blir ojämnt.

I helgen händer det massor. Imorgon, lördag, ska jag först släppa ut de små kusarna i stallet för att därefter bege mig i sällskap av mamma och Andréa till Karlstad för att kolla på konst-utställning. Som jag längtat efter denna dag! Äntligen ska jag få se Liv´s underbart fina skulpturer på riktigt! Det ska även bli skoj att förhoppningsvis även få träffa konstnärinnan   

På kvällen sedan är det träning för Cia, känns både spännande och lite pirrigt. Vad ska hon tycka om oss, mig och Pica? Men det ska bli roligt att få höra en ny åsikt om vad vi behöver förbättra och få nya tips.

Söndag sedan får jag som sagt celebert besök till stallet, Picas förra matte Anna m fler kommer och hälsar på oss igen.

Nåväl, nu blir det lite fortsatt bloggläsning och därefter tv innan jag dejtar kudden.

På återseende!

// therre

Från gårdagens guld-pass, ja det hamnar i kategorin guld-pass, till dagens knappt brons-pass. Pica får alltid guld förutom när hon är fjantig och inte vill gå förbi "läskiga" saker    Jag red som skit idag! Igår var jag ju så jäkla duktig (enligt mig själv alltså   ) och idag så bara mes-rider jag och är allmänt slö. Jag kan liksom inte ens skylla på något. I höstas,vintras och halva våren kunde jag skylla på diskbråck med tillhörande ischias, nu då? Nu är det liksom bara att erkänna, det är jag som rider för dåligt. Hur sjutton ska Pica kunna få till en härlig takt och schwung om den där som kallas för ryttaren bara befinner sig på ryggen och håller i ett par remmar som leder fram till metallbiten i henne mun. Nej, nu får det bli skärpning!

Jag ska bli bättre på att:

• Planera mina ridpass
• Rida effektivare och kortare ridpass
• Variera ridningen
• Rida aktivt
• Spänna bågen
• Hitta rätt känsla och takt från början och inte bara i slutet
• Smörja mina grejer oftare

Min nya lista helt enkelt. Det där med att smörja är ju en lite speciell grej egentligen som inte hör till själva ridningen kan man tycka. Men Malin och jag hade en diskussion för lääääänge sedan när vi hade Donia och Chammo. Och då sa Malin att självaste Jan Brink hade sagt (förstå ironin och att vi var 15 resp 16 år!): Är man noga med allt runt omkring ridningen så blir man mer nogrann vid ridningen. Och det kan jag hålla med om! Om jag ryktar, väljer schabrak och lindor som matchar mina kläder så rider jag helt enkelt lite bättre. Att jag sedan smörjer mina grejer efteråt, borstar av lindor/skydd och lindar upp lindorna gör ju att jag är mer nogrann i min ridning med. Blir liksom lite mer nogrann med detaljerna och ser inte bara det "stora hela" hela tiden. När jag hade Donia var jag extremt noga med allt det här, speciellt med att linda benen. Då hade jag en orsak till att vara nog med att linda benen vid varje ridpass linimenta och även ha nattbandage. Allt det här ska jag försöka komma tillbaka till. Det har blivit för mycket slarv nu när jag har en häst som det är okej att rida med skydd på. Jag är inte lika nogrann med att smörja tränset efter ridningen och smörja sadeln kontinuerligt.

Så nu jäklar ska det bli skärpning på den fronten!

På lördag har jag fått en tid att rida för Cia. Det ska bli spännande att få prova en ny tränare och av det jag sett och hört så verkar hon riktigt bra.

Sen på söndag kommer Picas förra ägare och hälsar på igen, det ska bli riktigt skoj! Får se om Pica känner igen Anna och om de känner igen Pica, förhoppningsvis kan de säga att hon fått mer muskler framförallt på halsen. Men skoj, skoj att få så celebert besök   

Anna, Pica och Jag

Nu ska det läsas bloggar.

På återseende!

// therre

Här är hon! Guldklimpen numero uno!   

Dagen till ära var det inbokat lektion igen för Ola. Bättre att köra på två veckor i rad nu när det varit en vila och massa annat emellan, än att köra varannan vecka. Så idag blev det träning.
Jag hade planerat in en framridning på ca 15 minuter med skritt och trav på böjda spår. Ola kom in och satte sig på sin lilla pall när jag inte ens hade börjat trava. Men det gjorde absolut ingenting, bättre att få ett öga på sig redan från start. Började trava och Ola frågar varför jag har en så "lång" form? Lång form, what?! (Vi snackar inte ens låååång form utan mindre "kort" liksom) Sen förklarade han att jag mycket väl kan rida fram i en "kort" form för det är ju där hon ska vara sedan. Bättre att rida henne där från början och slippa plocka ihop henne efterhand, varför göra två jobb när man kan göra ett?

Det här är något jag aldrig ens tänkt på förut, men det lät ju helt korkat att göra två arbeten när man istället kan spara på krutet och rida rätt form från början. Så sagt och gjort så kortade jag tyglarna, höll om lite mer med benen och vips så gick hon bra mycket bättre än innan. Fick börja med att rida sluta utåt på volten, borde väl kanske heta förvänd sluta då, dvs ex vänster sluta i höger varv. En mycket mer effektiv övning för mig som lätt kan fastna i handen, var betydligt lättare att hålla Pica ute på volt mot när vi rider öppna på volt då hon lätt faller inåt. Fick göra denna övning först under lättridning och sedan nedsittning. Banne mig vilken annorlunda trav det var idag! Härlig takt och härlig uppförsbackekänsla!
Red ut på fyrkant och red öppnor på långsidorna. Här jobbade vi med att få till mer tvärning. Lyckades ett par gånger riktigt bra och jag kunde för första gången känna hur hon satte in det inre bakbenen under kroppen. Man tror man har ridit öppna, men icke! Har varit ljusår ifrån tidigare.

Sedan galopp, lite markbunden till en början men efterhand bättre. Lite förvänd på volt och här har hon blivit klart mycket starkare än innan. Red mot mer samling i rättvänd och det var inte ens det minsta kämpigt den här gången och Ola sa bara att allt var väldigt bra. Total ridtid: ca 35 minuter.

Äntligen så känns MSV inte alltför långt borta utan det är rimligt, vi kan komma dit! Efter dagens härliga känsla på ridpasset så kan jag inte annat än le. Uppförsbackekänsla i trav, det är helt magnifikt! Pica är ju liksom inte den lättaste att rida samlat på. Men hon är tapper den lilla söta ponny-Pican. Hon är en guldklimp, min guldklimp!

Det känns som att det var meningen att allt skulle skita sig efter att jag gett bort Donia, misslyckade köpen med Alna, Nabuko och Famor. Det liksom var menat att det skulle ta den här tiden att hitta just Pica. Allt som händer har en mening!

Så nu ska vi fortsätta att klättra uppåt mot mer uppförsbacke, mot MSV!

På återseende!

// therre