Dagens ridpass gick i dressyrens tecken. Hade bestämt mig för att rida ett riktigt ordentligt pas idag med Pica, nu får det vara slut på slappandet snart är det ju tävling!   

Började rida på fyrkanten för att hitta en bra takt i traven, fortsatte sedan med arbete på volt och öppnor längs långsidorna. Hon kändes bra i höger varv men inte vänster, är så svårt att känna när det blir rätt! Hon vill ju gärna förböja sig i det varvet så när det känns bra så tänker jag ju bara att hon är förbjöd så då är det ju liksom inte rätt. Måste rida för Ola till veckan igen och få ställa mina hundra frågor som jag alltid gör.

Efter travuppvärmningen övergick jag till galopparbete. Började med vänster galopp och hon gjorde sig bara rak och skulle bara galoppera snabbt, så jag kämpade med att sitta tillbaka och forma henne. Gav upp till slut och red höger galopp vilket gickk mycket bättre, där är hon inte lika stark så jag kan sitta emot och få henne i det tempot som jag vill. Red ut på fyrkanten och red 15 meters volter på långsidorna och fokuserade på att hon skulle spåra ordentligt, kändes riktigt bra. Gick sedan över till vänster galopp igen och då var hon mycket bättre, red ett par 15 meter volter där med.

Sedan kom det in några andra som skulle hoppa och det var väldigt farligt tyckte Pica, så jag fick bli lite arg på henne när hon skulle fjanta sig. Konstigt nog så rider jag så mycket bättre när jag blir lite arg, då är jag mer noggrann med tempot och att hon ska forma sig runt inneskänkeln.

Tog lite mer galopp och vilken härlig känsla! Pica jobbade på härligt med bakbenen under kroppen och jag kunde känna hur hon nästan lyfte sig lite i fram. Så då tänkte jag att när jag fått henne så bra i galoppen kunde jag lika gärna prova ett byte, vänster till höger. Och vips så böt hon, RENT!    Massa klappar fick hon då! Skulle sedan prova höger till vänster men det gick inte, hellre gick i någon sorts sluta i förvänd galopp, söta hästen! Men efter ett par försök fick jag till det och hon bytte iallafal galopp. Då travade jag av henne, super härlig aktion i traven. Red ett par tempoväxlingar till mellantrav och hon gick kvar lika fint. Om jag kan få henne så här fler gånger och jobba henne där så hon blir stark kan vi nog komma långt i våran karriär.

Sen fick hon fleecetäcke på sig och skrittas av vid hand as usual. Jag tänker att min häst har burit mig ett ridpass så ska den inte behöva skrittas av under ryttare, så jag skrittar alltid av vid hand.

Imorgon ska jag trotsa kylan och gå ut i snön och galoppera eftersom hon gick så jäkla bra idag. Duktiga hästen!

På återseende!

// therre

Nu har jag suttit vid den stationära datorn ett tag och skrivit över bilder på skivor och lagt musik och dokument på usb-minne, så nu är den färdig att skrotas för att ge plats åt den nya   

När man får sitta och kolla på alla bilder för att rensa så kommer även en massa minnen tillbaka från den "gamla goda tiden" när man red mest för skojs skull, innan man hittade tävlingsbanan.

Malin och jag vi red ut i ur och skur med våra hästar Donia (min) och Chammo (Malin´s, till vänster). Jag kan nog med all säkerhet säga att utan de två hästarna hade vi nog inte hittat det där roliga med att ha häst, för gud vilka underbara läromästare!

Sen ville Malin sälja Chammo för att hitta en yngre och hittade då Smilla (mitten). Jag hade kvar Donia vid den tiden och vi red ut en massa.

  Jag litade till fullo på Donia och red ut själv massor utav gånger. Det skulle jag inte göra idag med Pica, Donia var stabil med ett psyke som hette duga och Pica är ju lite mer av den skvättiga sorten men ack lika härlig för det. Bilden ovan kan jag ärligt säga skulle kunna vara tagen antingen på Pica eller Donia ifrån ryggen, för de ser så fruktansvärt lika ut när man sitter. Pica har till och med kunnat ge mig samma härliga, nästan på snudd till "otäck", känsla som Donia kunde ge en. Ännu ett tecken på varför jag trivs så bra med Pica kanske?

Hittade även två bilder på kanonbra ridskolehästar. Bered er på nostalgi! Till höger har vi den fenomenala Willy f. 82, han fick avsluta sina dagar med att bara få ha det bra i en stooor hage. Willy kunde nog alla rida och var nog allas favorit, dock inte min jag skulle ju alltid rida de besvärliga hästarna.

Till vänster den underbara Ravon f. 88, min favorit på ridskolan sedan jag köpte Donia. Många minnen har jag med honom, maskerad-hoppning utklädd till Gimli i Sagan om ringen, delad femma på klubbtävling med Zäta som även hon red på Ravon den gången, alla hoppträningar, Lucia-häst åt mig år 2007, första och möjligtvis den enda gången jag "ridit" utan hjälm. Bästa fjordingen ever!

Mina fem hästar som jag ägt under ett par väldigt stormiga år i mitt liv, överst från vänster: Donia, Alna, Nabuko "Nalle", Famor, Pica

Alla har de lärt mig något och de har alla varit helt olika individer och på något sätt endå "fängslat" mig med sin charm någon gång.

Ännu en ridbild att bjuda på. Denna är från när jag tävlade Bellmondo i Laxå år 2006, kanske? En mycket trevlig häst att rida och tävla, vilket jag är tacksam för att jag fick chansen att göra.

En bild på den blå bilen, som nu i kylan inte ens har en fungerande hastighetsmätare. Utan ska man tro den så kör man stadigt i hundra, även fast man står still.

Och jag har ju levt ett vanligt liv utanför stallet också. Tog ju studenten 2008 och med självklart traditionell bal och champangefrukost. Kan väl tillägga (läs kanske skryta   ) med att allt hår i baluppsättningen är mitt eget. Har nog aldrig känt mig så fin som just den dagen.

Jisses, vilket nostalgi-inlägg! Men ändå härligt att man kan fånga så mycket på bild under alla år som passerar. Dock är ju inte jag den som är flitigast på att för eviga minnen på kort, men jag jobbar på det.

Nu off to tha stable. Ska ta in två små hästar som fått vara ute en stund i kylan, stadiga -20 grader är inte att leka med. När ska det sluta?!

På återseende!

// therre