Ja, Andréa jag är särskrivningarnas drottning! Så jag lär inte behöva skriva grupp lab-rapporten då läraren specifikt påpekade att man skulle vara noga med sånt.

Skolan idag var som att sitta på en biologi lektion igen. Hjärnan och nervsystemet, är glad att jag redan läst det på svenska. Tycker synd om resterande i klassen som ska lära sig allt enbart på engelska.

Har nu efter två dagar hitta de där typiska stereotyperna i klassen.

• Han som är så där duktig som alltid svarar när läraren frågar, gärna också på engelska, men blir tjurig om någon avbryter.
• Den snygga men lite blyga killen, som btw är vänsterhänt like me
• Den blyga tjejen som helst inte vill varken synas eller höras.
• Tjejen som ska verka otroligt vuxen, trots låg "vuxenålder".
• Nördarna!
• De coola tjejerna med dyra kläder och accesoarer.

Vart hamnar jag? Jag har nog en egen kategori tror jag. Eftersom jag är vänsterhänt (Ja, jag tycker jag är lite coolare för den skullen!) så ska jag alltid hitta andra vänsterhänt för att se lite statistiskt på det hela i olika grupper. I mina tidigare klasser har vi varit just 4 av 20 och 4 av 25 vilket ger ca 15-20 % det är iofs lite högre än snittet som ligger på 4-11 %. Men den här matten så borde det alltså finnas 4-13 vänsterhänta i min nuvarnde klass på 116 personer (beräknat på snitt procenten). Jag har hittills hittat 4 inkl mig själv.

Okej, jag erkänner att jag kanske kan tillhöra nördarna lite grann

Nog om vänsterhänta och skolan. Ska snart äta lite mat innan jag beger mig till stallet. Tanken är att komma hem ganska tidigt så jag hinner börja läsa lite i psykologiboken.Måste bara nämna ytterligare ett roligt uttal av läraren idag. "In experiments has identical twins had shaved(?) enviroments and unshaved(?) enviroments" (inte ordagrant eller rättstavad mening) Ordet han använde var shared och unshared, förstår ni om det blev svårt att hänga med ibland? Nu måste jag laga mat.

På återseende!

// therre

Idag var det premiär för "fortsatta studier efter gymnasiet" och gissa hur skönt det var att få sitta i skolbänken igen. Jag kände mig som hemma! Men själva skolstarten i en sal med plats för kanske 70-80 för 116 nya studerande var inte så genomtänkt, men jag såg en plats och fixade en plats på kanten. Övriga fick sitta på stolar längs med väggen i salen.

Min lärare som var forsknings docent i just psykologi kunde hyfsad svenska och hyfsad engelska. Han hade ett par roliga uttal emellanåt och ett väldigt roligt var just ordet think (tänka) som han uttalade tink upprepade gånger. Undrar hur han uttalar orden thought, third och andra engelska ord med just den där läspande början?

Han frågade om han fick blanda språk under föreläsningar, alla sa att det var okej. Så nu blir det föreläsningar nästan enbart på engelska vilket känns helt okej, var lite svårt i början att hänga med men sen så var det ju helt glasklart allt han sa. Det var till och med lättare att hänga med i psykologi på engelska än när jag läst på gymnasiet och haft det på svenska. Eller är det läraren som helt enkelt är mer inspirerande och bättre?   

Till kommande grupp uppgift ska man bilda egna grupper vilket kanske inte är så lätt när man inte känner en kotte. Men träffade en trevlig tjej på bussen hem som erbjöd mig plats i deras grupp för de var bara tre och man ska vara minst fyra, så det kändes bra. Verkar vara en grupp med folk som vill plugga, vilket är otroligt bra!

Imorgon är det föreläsning igen dock börjar jag 8.15 vilket betyder att jag måste gå upp vid 05.30 för att hinna med bussen 06.35, jag kommer se ut som en zombie   . Men är det skola så är det skola.

Nu ikväll var det ju dags för träning för Ola igen. Eftersom jag tjatade till mig en tid idag eftersom jag inte kan imorgon fick jag bege mig till "gamla" för att rida. Har ju inte riktigt tyckt om det ridhuset men jag måste nog säga att jag har ändrat uppfattning. Rätt så skönt att få rida utan en massa spring på läktaren, prat osv som det lätt blir på i "nya" på ridskolan. (Lyxigt med 2 ridhus på samma anläggning? Yes, I know but I like it!)

Pica kändes jätte seg och framtung när jag började så jag värmde henne bara lite grann runt fyrkant och volt utan större krav tills Ola kom. Det enda jag behövde göra för att få henne som vanligt var att ställa igenom henne lite till och lyfta upp henne lite så hon bar sig själv, att jag inte kunde komma på det själv   Fick fortsätta med att rida henne böjd åt båda hållen, inåt och utåt, på volten i båda varv sedan lite galopp och därefter ned i trav och jag bestämde mig för att idag skulle jag sitta. Med lite envishet så gick det hysat bra till slut, fick vara noga med att inte tänka för mycket på att sitta korrekt utan rida istället för hon blev lite spänd och hög i formen. Det är förståeligt då jag knappt aldrig sitter ned i traven. Behövde med tänka på att inte låsa fast mig med knäna utan att sitta på rumpan. Och se det gick! Ola sa att hon var mycket bättre i formen nu och sa även att det kommer bli ännu bättre när jag kan/orkar sitta ned ordentligt. Skojigt att höra att vi har en ljus framtid   

Nu blir det lite bloggläsning innan det är dags för sängen.

På återseende!

// therre

Gårdagens ridpass gick sannerligen i dressyrens tecken. Värmde upp Pica med trav på volt respektive fyrkant och noggrann med att hon kunde vara helt rakriktad när det krävdes och formad korrekt när det behövdes. Har märkt att hon blivit bättre med sitt vänstra bakben som hon mer än gärna vill slänga ut ifrån kroppen. Sen blev det  lite öppna längs med långsidorna. I galoppen blev det lite förvänd och svag öppna längs långsidan. När både hon och jag var varma i kläderna började jag lite med samma samlingsarbete som jag fick göra för Ola i torsdags. Fick lära mig att tänka lite som att jag skulle lyfta över mer vikt på bakbenen. Jätte jobbigt tyckte Pica, men väldigt effektivt blir det i slutändan. Efter allt samlingsarbete på volt så fortsatte jag ut med fyrkanten för att se att hon stannade kvar och det gjorde hon! Sen kom det in en massa andra och red, så då tappades koncentrationen och de övningar jag tänkt göra gick i stöpet. Men hon kändes till slut riktigt bra även i traven och jag provade att sitta ned på henne då. Det är så mycket lättare att sitta på henne när hon är så här bra mot när man behöver arbeta henne och hon spänner sig i ryggen, men jag måste väl öva på både och I guess   

Nästa träning för Ola infaller på onsdag, då ska vi vara i nytt ridhus också eftersom att nya är bokat den tiden. Men det är bra att träna på att vara på "nya" ställen också, även fast jag inte är något big fan av just det ridhuset. Underlaget är lite väl tungt, om det inte blivit bättre sen sist jag red där för typ 1,5 år sedan. Hoppas på det!

Eftersom Pica gick så bra igår bestämde jag mig för att vara ute på hoppbanan att rida oavsett väder. Hela dagen har det ju snöat till och från så jag hoppades på uppehåll, men icke vi fick snö på oss ändå.

Eftersom hoppbanan är rätt så stor så finns massor utav utrymme för härlig galopp! Vad är bättre träning för hästarna än att få galoppera i snö? Så på med grejer för uteridning. Jag bestämde mig för att sluta vara en sådan fjant (som jag blivit) och skritta ned till hoppbanan istället för att gå. Pica är ju jätte snäll, blir väl lite spänd bara men vad gör det? Sen så kan man ju gå över stallplanen vid privat nu (vilket jag inte gärna gjorde förut pga flera orsaker) så nu slipper jag ju gå ut på vägen och ev möta bilar i ett mindre trevligt backkrön (stavning?).

Hoppbanan erbjöd för dagen ett rätt hyfsat underlag och temperaturen ligger ju runt nollan nuförtiden så det gick att rida lita mer seriöst i snön än vad man kunde när det var - 20 grader. Pica fick jobba lite volter och skänkelvikningar och jobba lugna men stora galoppsprång. Avslutade med att låta henne få dra på lite mer i galoppen vilket hon tyckte var härligt   

En nöjd Pica efter en trevlig ritt

Kom på att jag skulle ta en bild på Pica från ryggen så ni får se vad jag menar med att Pica och Donia är i princip identiska.

<--- Donia                Pica --->

Är dom inte lika?   

Nu ska jag fortsätta lyssna på spotify som jag lyckats fixa till på den nya datorn och spela hjärter, som jag blivit typ beroende av nu   

På återseende!

// therre

Igår stod det hoppträning på schemat. Vi hade önskat studs återigen men denna gång lite högre. Måste erkänna att jag faktiskt tycker det är kul med studs nu! Inte alls läskigt som jag tyckt förut. Rädslan för studs kom ju av en avramlig för jätte många år sedan. Jag och hästen kom in helt fel i studsen och det var försent att avbryta det hela, så vi får bara konstiga hopp och inför sista stannar hästen och kastar sig ur. Jag ramlar av på hindret och tuppar av en halv minut. Fick sedan lägga mig på en "sjuksäng" som fanns på ridskolan eftersom ridläraren var rädd för hjärnskakning. Men ingen hjärnskakning utan bara rädsla för studs, men nu är den övervunnen   

Åter till hoppträningen. Fick börja på ett enkelhinder, som framhoppning, i trav. När vi hoppat det ett par gånger så fick vi fortsätta ned i galopp och sedan hoppa två kryss på volt. Pica var ovillig att vara rundad i sin innersida och ville hellre lägga sig på innerskänkel och nästintill välta, känslan var som så.

Sedan blev det två studs fortsatt på volten och sedan tre studs. Pica var toppen i studsen, hoppade mycket bättre än förra gången och hade inte alls bråttom. Så när vi hade haft en bra runda vill jag göra en till som avslutning eftersom det kändes så bra. Pica tyckte inte det samma utan höll en lugn galopp fram till studsen som hon sedan stressade igenom. Kunde inte få henne att spänna av utan fick till slut skritta en stund extra och sedan komma två gånger i trav som avslutning. Då gick hon hyfsat igenom så det fick räcka. När jag sedan travade av kändes hon verkligen så där super fin! Hoppning är verkligen lösgörande för dem och man behöver verkligen inte hoppa några höjder varje gång utan små hinder räcker gott och väl.

Nästa hoppning ska jag önska lite banhoppning, snart är det ju påsk.

Vi hoppas på en blå-vit rosett på påsk   

Bloggar just nu från den nya datorn. Känns skönt att ha en dator som är snabb och som inte hänger sig om man råkar klicka på för många saker samtidigt. Man kan även köra två program samtidigt vilket är skönt. Så nu kan jag blogga, lyssna på musik och vara på msn samtidigt! 

Lite senare i eftermiddag ska jag till stallet och ha ett bra dressyrpass med Pica. Vi ska vara sams och samarbeta med varandra är tanken, sen om det blir så är ju en annan femma   

Nu hoppas jag att det snart är mat här hemma för jag är jätte hungrig! Ska nog flytta in i min nya väska också.

På återseende!

// therre

Måste börja med två söta bilder på Pica när jag lade in en halv spånbal för någon dag sen. Notera på den högra hur hon tar sig en tugga, hihi!

Då till det egentliga i detta inlägg, börjar med gårdagens träning för Ola. Redan under framridningen kändes hon väldigt bra, lugn takt och koncentration på sin uppgift. Provade mot slutet av framridningen lite galopp i båda varven på en volt och hon var bra taktmässig här med. Sen kom Ola.

Fick börja med lite öppna på volten, inte Picas favorit men hon kämpar på bra ändå. Måste ju säga att denna övning är mycket effektiv för lösgjordheten när man får till den på rätt sätt. Sedan blev det galopp fortsatt på volten och här fokus på takt och att hon spårade korrekt. Hon vill gärna slänga ut bakdelen i höger varv och det rättas genom att jag måste tänka sluta hela volten runt, i vänster varv är hon bättre eftersom hon är vekare i den sidan och där är det istället lätt att hon ramlar in med bakdelen eller hela sig själv så innerskänkel måste parera henne noga. I mitten av passet fick vi gå ned i skritt och rida lite mot bakdelsvändningar. Detta funkar inte bra då jag är lite för stressad med att vända runt plus att Pica inte riktigt är med på vad vi gör eller så är hon vrång lite svårt att avgöra. Eftersom hon inte ville lyssna på vänster skänkel fick jag rida henne i en höger sluta för att få henne att lyssna på den skänkeln. Skulle rida runt i en volt till höger med bibehållen sluta. Fick göra om volten säkert 5 gången pga utslängd bakdel, men så fort hon gjorde rätt fick hon gå fram i galopp som belöning. Nackdelen med Pica i dom här lägena när man pressat henne, när hon inte riktigt förstår, är att hon lätt blir lite stressad och ska bara iväg.

Avslutade passet med att få henne att lägga mer vikt på bakdelen i galopp. Note to self: In med armbågarna för att rida bättre med magen.

Ola är otroligt ärlig som tränare och säger verkligen vad han tycker, det är något jag uppskattar mycket och gör att jag respekterar honom mycket speciellt när det kommer till ridning. Han sa till mig igår att vi (jag och Pica) självklart är klara för att rida LA nu i vår, redan på vår första tävling nu i februari. Det känns otroligt roligt att höra!

Mitt mål med det här året är just att rida på godkända procent i LA:6 och MSV C:2 (?), tidigare LA:5.

Nog om ridning och träning. Idag har jag haft stallfritt, så Mimmi fick det fulla ansvaret för Pica idag. Det känns så bra att ha Mimmi där när jag behöver hjälp med Pica, jag kan lita på henne att hon sköter om henne precis lika som jag gör. Då vet jag att Pica får ha samma rutiner varje dag vilket är kanon!

Min anledning till stallfritt idag var just att återigen besöka universitetet och kolla lite närmare på hur salsystemet är uppbyggt, campusbokhandeln och andra nyttiga saker. Med mig hade jag ju Andréa som känner skolan utan och innan och Ida. Tanken var att Andréa skulle in på lektion och jag och Ida sedan skulle åka till stan för lite shopping. Men Andréas lektion var inställd så hon kunde följa med oss istället vilket var trevligt

Mitt mål med turen på stan var att hitta en funktionell och snygg väska till skolan och övrigt. Hittade den fulländade väskan!

Hittade även en sjal och en tröja som ses på bild 1 & 2 fr vä, väskan till hö

Känner mig mycket nöjd med dagens shopping. Vi avslutade kvällen på Katrinedalskrogen för att avnjuta en plankstek.

Avslutar detta inlägg med en liten bild på vad som kom med posten idag. Ska vara med i cupen nu under 2010 för att sporra mig själv lite för att uppnå bra tävlingsresultat.

Folksam Riders Cup - schabrak

På återseende!

// therre

Dagen började kl. 07.00 med frukost och sedan göra mig iordning för dagen. Gick upp i tid för att inte missa bussen som skulle gå 08.35, gick upp väl tidigt insåg jag i efterhand. Men när man inte är van att gå upp på morgonen och fixa sig så behövs det ju mer tid för att hinna. Åkte med bussen till resecentrum i Örebro för att sedan byta till bussen mot universitetet (oj, vad svårt det var du Malin ) Bussen var knökfull! Men in med fler personer bara. Lyckades hamna i mitten på bussen, dragspels-delen. Bra, tänkte jag här kan man ju luta sig (sittplats? Nej, nej bara att glömma! ), men det var ju bara det att där finns ju en snurrplatta som man står på. Otroligt härligt, NOT! Att stå i en buss som hoppar pga tillfälliga ojämnheter i vägbanan plus snurrande golv är inte bra för ryggen, men bara att bita ihop!

Bild från www.oru.se

Anlände till uni väl i tid innan informationsmötet. Frågad i receptionen vart jag skulle gå för att registrera mig och vart bibloteket låg (där mötet skulle äga rum). Gick sedan upp en trappa för att gå till registreringen, såg en kö som ringlade sig säkert 25 m och tänkte: "Det här kommer nog ta tid!" Ställde mig snällt sist i kön som snart började sakteliga gå fram åt. Jag såg fler framför mig som hamnade framför en dörr och jag hörde att det var folk innanför och tänkte: "Någon kommer få dörren på sig, (hehe)." Kan ni gissa vem som får

dörren uppsmälld på armen? Jo, självklart är det jag ! Dagens lärdom : "Tänk inte "dåliga" tankar, synden straffar sig själv!"

Själva registreringen gick till enligt följande: Jag fick uppge kurs, mitt namn och sen var det klart. Nödvändig registrering?

Hämtade ut universitetskort och gick vidare till biblioteket för att gå på infomötet. Riktigt bra och informativt möte som jag är glad att jag gick på. Beslutade mig sedan för att följa med på campusvandringen med "faddrar" från min sektion, även fast jag får expert guide tour av Andréa på fredag.

Under vandringen kom jag fram till att campus är STORT! Men det verkar iaf vara rätt så lätt att hitta där, så det var en lättnad.

Bild från www.oru.se

Det bästa med allt är nog att man kan köpa bra kaffe. Guldvärt!
När allt var slut tog jag bussen till resecentrum igen där jag fick vänta i 40 minuter på Karlskoga-bussen, köpte en macka och kaffe på Pressbyrån medan jag väntade. Gick sedan i tid till busshållplatsen, ställer mig bredvid busskuren med radio i öronen. Efter fem minuter ser jag Svensson stå 3 meter ifrån och även hon lyssna på musik. Vi sällskapade på bussen hem, trevligt!

Så slutsats av dagen: Jag kommer överleva studietiden, jag kommer nog inte känna mig som ett bortsprunget barn och jag har tänkt ut framtida studier.

Väl hemma blev det putt av bil in i garage då den blå har gett upp kylan genom att frysa i förgasaren eller något i den stilen. Sen lite mat och vidare mot stall för mock och matgörning innan jobb på ridskolan. Fick återigen mitt tålamod prövat med små barn som var överallt och ingenstans, men dom är söta vilket som.

Imorgon blir det träning för Ola, hoppas på ett guldpass trots att ryggen för tillfället gett upp totalt, vila?

På återseende!

// therre

Igår red jag i stövlarna igen, fortfarnade är varje ridpass till en början fruktansvärt obehaglig. Men allt eftersom jag börjar rida och blir lite "varm i kläderna" så blir även stövlarna mjukare och mer följsamma, dock kan jag fortfarande inte trampa ned hälen ordentligt. Ju mer jag trampar ner desto mer skjuts dom upp, haha! Men trots detta så ger de ett väldigt bra stöd för underskänkeln och smärtan är värd det stödet.

Då tillbaka till ridpasset. Fick henne riktigt härlig och mjuk i steget till slut, precis som det ska vara 

En till bra sak med stövlarna i nuläget är att jag måste rida mer med vaden än med hälen som ofta är lätt hänt annars. Där av tror jag att hon blir bättre eftersom jag kommer till en lite bättre ridning med just vaden.

Dagens ridpass blev i skor och chaps, tänkte rida mycket nedsittning idag men ryggen sa stopp för det tyvärr. Så jag tar igen det på torsdag för Ola istället. Idag blev det lite mer bråk eftersom jag kan sätta lite mer press på henne med sporren (eftersom jag faktiskt kan känna att jag har sporren intill   ), hon blir ju lätt lite tjurig men när man kommer över tröskeln så blir hon super! Red endel förvänd galopp till att börja med för att hitta lugnet då hon var lite snabb i galoppen i början. Hon är bra mycket starkare i galoppen nu än för ett par månader sen då det var mer skengalopp runt när vi red förvänd, nu kan hon gå ett par varv på volten till och med och fortfarande vara lugn och beskedlig. På Pica är det lätt att känna när hon är trött eftersom hon då gärna vill springa fort eller hitta saker som är super läskiga och då blir det ju så här:   

Men mot slutet blev hon riktigt fin i traven, mjuk och fint men i galoppen skulle det bara gå fort så då fick jag blir lite sträng mot henne så hon lyssnade istället för att springa ifrån mig. När hon gjorde det avslutade jag och sen avskrittning.

Imorgon ska Mimmi få köra ett pass på Pica då jag ska åka in till universitetet på dagen och sedan på kvällen jobba på ridskolan, då finns ingen tid till att rida helt enkelt. Så det är tur jag har Mimmi som kan ta över ibland.

Imorgon ska jag alltså åka buss till Örebro för första gången på säkert 3 år, känns lite spännande. Men mest spännande ska det bli att hitta till rätt ställe på universitetet, jag kommer nog se ut som ett bortsprunget barn imorgon  . Får väl se om jag överlever, det märks.

På återseende!

// therre

Kommentar till Rent byte!
hahahahaha!
Ärligt vad tror du om dig själv egentligen? DU KAN INTE RIDA! När ska du inse det? De enda som säger att du kan rida är småglinen på ridskolan, som kan hur mycket om hästar? Du kommer aldrig att få en karriär med "Pickisen" (är det en snopp du rider på? haha) för du kommer aldrig kunna rida såpass bra så att du kan lära någon häst något. Du är en sådan person som aldrig lär sig att rida hur mycket man än försöker. Absolut inte så länge du har den snedvridna bilden av att du kan rida och att du känner hur hon trampar under sig bakbenen. Fast det är i och försig kul att läsa hur du skämmer ut dig själv genom att skriva såhär.